Paus

Anna är magsjuk, lekte nog för mycket i bollhavet på Kidszone... Mer om det när hon är på benen igen. /KJ

Fredag - igen!

Som ett brev på posten blev Alma magsjuk idag efter att vi igår hade besökt Kidszone. I den åldern som hon är i är de ju ändå ganska tappra när de blir sjuka, så hon har klarat av att hänga med i Eriks och mitt tempo ändå!

När vi efter lunch hämtade Erik på skolan ville han inte alls följa med hem. Jag var någon minut sen och då hade han redan hunnit gå in i kuddrummet, där de barnen som ska stanna kvar under eftermiddagen får vila en stund efter mat och lek.
Då Erik inte hade något bakverk med sig hem idag frågade jag om de inte hade bakat idag. Jodå, sa Erik men idag skulle vi baka cookies och det tyckte inte David och jag var så kul så vi stannade kvar i klassrummet och lekte med racerbilar istället.
Idag hade klassen även varit på assembly, vilket innebär att de har musiklektion med en musiklärare. Idag hade även Mrs Jaspal, som är rektor, varit med. När lektionen var slut hade Erik och Lea fått gå upp på scenen och ta emot varsin utmärkelse i form av ett guldlöv där Mrs Jaspal hade skrivit "To Erik, for his positive and enthusiastic approach in Pre-school".
Riktigt kul för honom även om han inte förstår varför just han fick det :-)!
Jag vet faktiskt inte hur och varför de får dessa utmärkelser, jag antar att det är för att uppmuntra eleverna att prestera bra. Dock känns det lite annorlunda att ens 4-årige son kommer hem med såna här utmärkelser. Självklart blir vi stolta men vi får samtidigt hoppas att alla barnen någon gång får ett löv för något bra de har gjort...

Efter skolan åkte vi direkt hem och bytte skoluniform mot simkläder, varje fredag eftermiddag har Erik simlektion. De är fem barn med en lärare och de simmar 30 minuter. Han börjar bli riktigt duktig nu! När jag anmälde honom till detta i höstas var det främst för att jag ville att han skulle bli mer bekväm i vatten. Han har alltid varit rädd för det och varit väldigt tillbakadragen när vi har badat i både pool och sjö/hav.
De första två lektionerna var han ledsen och grät hejdlöst hela halvtimmen. Olga som hans simlärare heter, är dock väldigt tuff av sig och ger sig inte i första taget. Så efter ytterligare några lektioner hade rädslan släppt och istället var det med glädje han gick till simskolan.
Nu går han riktigt in för det och varje lektion ser han som en tävling; han ska vara först fram till linan/kanten i alla moment de gör. Efter dagens lektion var Olga riktigt imponerad över honom och sa att om en lektion eller två kan han sluta använda puffar på armarna och bara ha simdynan runt magen.
Bassängen som han simmar i är en djup bassäng så han har aldrig kunnat bottna i den, vilket i början var läskigt men nu är det inget han tänker på.

Efter simningen blev det mellis i bilen för Erik samtidigt som vi åkte till Sainsbury´s i Hemel Heampsted. Hemel ligger ca 1 mil härifrån och är den staden som KJ jobbar i.
Vi har en stor mataffär (Waitrose) här i Berkhamsted som är riktigt bra. Den är dock väldigt exklusiv och lite onödigt dyr att handla all mat i.
Sainsbury´s skulle jag jämföra med Ica Maxi eller Leclerc i Frankrike. Den är fräsch, trevlig och har ett stort utbud av ekologiska varor.
Matrundan gick bra även om Alma passade på att göra nummer två i kassakön... Det var dock mest hon själv som satt och rynkade på näsan åt den härliga doften som sakta började att sprida sig bland köande människor.

Nu har Alma somnat och KJ står i köket och steker hamburgare till kvällens middag. Erik sitter här vid mig och ifrågasätter allt jag skriver...
Kvällen ska avslutas med ett avsnitt av På spåret!


Bildbevis på det fina guldlövet!

Det engelska skolsystemet

Som jag tidigare har skrivit så skiljer sig det engelska skolsystemet ganska mycket från det svenska. Systemet kan också se olika ut beroende på vilken stad och vilken skola man går i, framför allt om det är state school eller private school.
De flesta skolorna här i Berkhamsted är private schools. Det finns ett par state schools men enligt de mammorna jag umgås med kan man absolut inte gå på dem...
Som det ser ut här i Berkhamsted så börjar de flesta barnen på någon form av Nursery när de är runt 2 år, vilket motsvarar vårt dagis i Sverige. När barnen är ca 3 år börjar de på Pre-school (som Erik går i). Eriks dagar är fyllda av mycket lek och barnvänliga aktiviteter men de har även timmar på dagen som fylls av inlärning. De lär sig bokstäver och ljudar ord, de pratar mycket om kroppen och hur den är uppbyggd, de pratar om hus och vilka olika typer av hus man kan bo i (lägenhet, villa, radhus etc.) och just nu pratar de om världen och olika världsdelar. Då inget av våra barn har gått på dagis i Sverige så har jag svårt att jämföra, men jag tror att det är mer skollikt här för barnen i Eriks ålder och jag själv skulle jämföra Pre-school med vår förskola (6-års).
I september börjar Erik i Reception och då blir skolan obligatorisk. Då han fyller sent på året kommer han att vara bland de äldsta (istället för tvärtom som det är i Sverige), för här delas eleverna in så att Erik kommer att gå med barn som är födda någon gång mellan juli 2004 och juni 2005. Så har man riktig "otur" har man precis fyllt 4 år när man börjar den obligatoriska skolan. Dock har föräldrarna rätt att välja om barnen ska gå kvar ytterligare ett år i Pre-school och hinna bli ett år äldre, men då tappar de ju många av sina kompisar som de har gått med i ett par år.
I Pre-school väljer man själv hur många timmar man vill att barnet ska gå. De flesta har ungefär ett sånt schema som Erik har, han börjar 08.40 på morgonen och slutar 13.15 tre dagar i veckan och två dagar i veckan hämtar jag honom 15,30.
När barnen börjar Reception blir det dock heldagar 08.40-15.30 måndag - fredag, och barnen har läxläsning 3 dagar i veckan. Barnen är alltså bara 5 (!) år när de har detta skolschema!
Att gå i state school kostar inte föräldrarna någonting. Dock är köerna väldigt långa för att få plats, framförallt om man vill gå på en "bra" skola som har ett gott rykte. Engelska staten har skyldighet att erbjuda plats i en state school men de garanterar inte vilken.
Private school kostar väldigt mycket pengar, det blir dyrare ju äldre barnen blir. I snitt betalar engelska föräldrar här ca 4 000 pund/termin/barn, då året är indelat i tre terminer blir summan ganska kraftig, 12 000 pund per år. Utöver detta ska man betala barnens skoluniform som kostar 200-300 pund per uppsättning.
Vissa skolar skiljer även på pojkar och flickor när de kommer upp i 11-års åldern. Eriks skola sträcker sig bara upp till 11 år så de är mixade hela tiden.
Collegiate som är den största och mest ansedda private school här i stan splittrar pojkar och flickor. När vi åker till Eriks skola passerar vi denna skola på vägen. Erik har ganska bra koll på detta då hans stora idoler Pierre och André går på denna skola (två svenska killar, vars familj vi umgås med). När KJ skjutsade Erik till skolan en morgon hade de denna lilla dialog i bilen:
- Pappa, vi körde förbi Pierre och Andres skola förut, nu kör vi förbi skolan för tjejer
- Jaha, går inte tjejer och killar i samma skola?
- Nej
- Varför inte?
- Jag vet inte
- Varför tror du?
- Man ska inte ha en sån blandning.
- Varför ska man inte blanda?
- För att tjejer läser inte samma saker. När tjejer läser läxor pratar de inte, så man ska inte ha en sån blandning...

Berkhamsted med omnejd är ett väldigt välbärgat område så generellt skulle jag inte säga att det ser ut så här överallt i England. Det finns otroligt många städer och områden som är väldigt fattiga. Tyvärr splittrar det ju landet väldigt kraftigt då de har ett sånt här system. När man som vi flyttar in för att bo här i ett par år känns det väldigt skönt att ha hamnat just här och fått ta del av den bästa sidan av England, men jag är inte för ett sånt här system som svensk. Än en gång, vi har det väldigt bra i Sverige!

Almas första playdate!

Idag var det dags för Alma att ha livets första playdate!
Jag och Alma åkte till ett lekland här i Berkhamsted som heter Kidszone. Där hade vi bestämt träff med Debbie (fru till Simon som jobbar för KJ) och hennes lilla dotter Nelle.
Jag är egentligen inte så positiv till såna här lekland, framför allt inte när barnen är så små som Alma, men hon gillade det verkligen. Det är ju samtidigt ganska skönt och roligt för barnen att mer eller mindre kunna röra sig fritt utan att de slår sig, allt är ju anpassat för dem.
Nelle är ett par månader yngre än Alma men har kunnat gå själv sen ganska lång tid tillbaka. Hon är en jätte nätt liten tjej, i jämförelse med henne är Alma gigantisk! KJ sa till mig imorse att jag fick passa Alma så att hon inte "knocks Nelle down"! Vad tror han om vårt lilla fina hjärtegull... :-)
Både Alma och Nelle (och jag och Debbie) hade ett par riktigt roliga och intensiva timmar. Fördelen med att vara så aktiv på förmiddagen är ju att jag själv får ganska många och sköna timmar själv på eftermiddagen då Alma sover!

På Kidszone fick jag även damma av min franska då vi hamnade bredvid en höggravid fransyska och hennes dotter. Hon var dock gift med en engelsman och hade bott här ganska lång tid. Hon tyckte det var extra roligt att höra om Nantes då hon själv var uppvuxen i Bretagne (inte alls långt därifrån).
Till skillnad från Nantes där man aldrig hörde något annat språk än franska, så hör man ofta andra nationaliteter här (förutom polska och engelska med indisk brytning).


Erik slutar skolan efter lunch idag (1.15) men har playdate med sin klasskompis Grace. Grace mamma hämtar dem båda på skolan och därefter ska de åka hem till Grace som bor i Chesham, som ligger ca 1 mil härifrån.
Vid frukostbordet imorse pratade jag med Erik om att han nu får vara en duktig pojke hos Grace och att han ska komma ihåg att säga please och thank you. När vi senare kom till skolan påstod han dock att han hade glömt bort vad han skulle säga...
Han tycker det är så häftigt att få göra såna här egna utflykter och han känner sig så stor när inte jag (och Alma) ska följa med.


Här bakar Erik och Grace pizza! Bilden är tagen på Eriks 4-års kalas, där han hade pirates som tema...

Parents to lunch och playdate!

Idag var det Parents for lunch på Eriks skola, vilket innebar att alla föräldrar var inbjudna till att äta lunch med eleverna. Som jag tidigare har skrivit är skolan väldigt liten och därav även matsalen, så för att alla skulle få plats var det uppdelat per klass. Först ut var Eriks klass som kallas för Pre-school.
Tyvärr kunde inte KJ komma med så Alma och jag fick äran att gå dit själva och njuta av en fantastisk lunch.
Eller njuta och njuta... Borden och stolarna i matsalen är ju i miniatyr och anpassade för 4-6 åringar. Runt varje bord satt vi 2 vuxna och 6 elever. Jag satt längst ut vid bordskanten och hade Alma på höger sida och därefter Erik. Vid min bordsände hade jag en klasskompis till Erik vars föräldrar inte kunde komma. Så utöver att jag skulle äta min egen lunch skulle jag samtidigt hålla koll på Alma så att hon inte ramlade av från stolen (hon har aldrig tidigare suttit själv på en vanlig stol), mata henne och hålla hennes fingrar och armar borta från allt roligt som stod på det lilla bordet, skära Eriks mat i bitar och hålla koll på att han fick i sig allt (barnen blir ju lätt uppspelta när det är så mycket roligt runt omkring) samt skära den andre pojkens mat och uppmuntra honom till att äta. Samtidigt skulle jag konversera med den andra mamman plus att den sjätte eleven som satt vid vårt bord var genomledsen då ingen av hans föräldrar var där. Det skar i hjärtat att se honom och jag försökte med både det ena och andra för att få honom glad.
Inte nog med detta så var lunchen begränsad till 30 minuter då eleverna skulle tillbaka till sina klassrum och nya klasser med föräldrar skulle få komma in och äta. Puh...
I vilket fall så var det otroligt god mat! Vi vuxna bjöds på en fantastisk buffé och/eller varmrätt (samma som barnen). Då jag hade liiite annat att tänka på också så hörde inte jag allt som rektorn sa när hon hälsade oss välkomna. Så jag trodde att buffén var ett komplement till varmrätten, vilket innebar att min tallrik knappt var halvfull. Jag förstod dock senare att det var antingen eller och då tiden rann iväg hann jag inte gå en gång till. Jag passade dock på att äta upp Almas mat som blev över :-). Barnen bjöds på lambroasts and yorkshirepudding, vilket med en enkel översättning blir lammstek, hasselbackspotatis, sky, och yorkshirepuddingen skulle jag beskriva som en svensk ugnsomelette bakad i muffinsplåtar. Väldigt gott var det och jag kan absolut säga att denna rätt var inte sämre än motsvarande som man får på pubarna/restaurangerna.
Jag passade även på att (för första gången) prata med den danska kocken och tacka för god mat!
Tyvärr glömde jag kameran så det finns inga roliga bilder att visa.

Efter skolan hade Erik en playdate (som engelsmännen kallar det) med sin kompis Toby (= vi åkte hem till honom). Toby och Erik gick i samma klass förra våren och fann varandra direkt vid Eriks första skoldag. Då kunde ju inte Erik ett ord engelska men det gick vägen ändå och nu leker de och pratar som vilka 4-åriga kompisar som helst.
Toby går i klassen över Erik som heter Reception. Då skolårets indelning skiljer sig helt från den svenska går Toby i klassen över Erik,fast de båda är födda 2004.
Erik och Toby fick en rolig lekstund medan jag fick en kopp te och pratstund med Tobys mamma Miriam. Hon är riktigt trevlig och har bott här i trakten i hela sitt liv. Det är perfekt att ha en sån vän som har koll på allt runtomkring! Då vi kommer behöva flytta från det huset vi hyr nu passade jag på att fråga henne om områden och andra detaljer som kan vara bra att veta (mer om det vid ett senare tillfälle).

Vid middagen ikväll frågade Erik om inte hans klasskompis David kunde få komma hit och leka någon gång. Ja, det kan han kanske få svarade jag lite svävande (då Erik just nu är inne i en period då han vill bjuda hem alla hit och jag tycker att han har ett ganska hektiskt liv ändå och kanske kan begränsa sig lite). Varefter Erik säger, ja då kan han komma hit så kan du och hans mamma sitta och prata lite...!
Det är uppenbarligen vad vi mammor gör i Eriks värld...

Föräldraledighet!

Igår när jag och Alma stod utanför ingången till Eriks skola och väntade på att få komma in, stod vi och pratade med lite andra mammor som är där i samma ärende... Den ena mamman har en tremånaders dotter och vi kom in på att prata om föräldraledighet. Hon ska vara hemma ett heeelt år (som hon uttryckte det) med sin dotter. I England har de precis uttökat föräldraledigheten till 9 månader (tidigare var det 7). Lagligt sätt har de rätt att vara hemma från jobbet i ett år fast då utan betalning de sista månaderna.
Jag frågade om papporna också hade rätt till föräldraledighet och samtliga mammor säger stolt att jodå, de har två veckor. TVÅ veckor sa jag och berättade om systemet i Sverige som verkligen uppmuntrar papporna att vara hemma. Samtliga mammor tittar på mig med stora ögon och säger nästan i kör "min man skulle aldrig kunna vara hemma med barnet/barnen. Han är så glad att få åka till jobbet varje morgon. Han lämnar gärna barnen i skolan på morgonen och ibland lägger han dem på kvällarna men han skulle aldrig klara av att vara hemma med dem hela dagarna".
Mamman med den tremånaders dottern tillägger också skrattandes att hennes man bara har bytt blöja EN (!) gång på dottern sen hon föddes.
Det ni Sverige!
Frankrike är ännu härligare än England, där börjar mammorna (med undantag för justitieministern...) att jobba efter TRE månader.
Eriks dagiskompis fick en lillasyster samtidigt som Alma kom. Efter tre månader låg hon på golvet på dagiset och tittade upp i taket och skrek...
Mycket är härligt och bättre med att bo utomlands men just detta är inget som man avundas de andra länderna.


Här är Alma i famnen på faster Frida! Så här liten (som den mörka tjejen :-)) är man när man börjar på dagis i Frankrike...

Almas och Annas dag!

Idag har Alma och jag haft en riktig Anna-Alma-dag. Det är så sällan som jag känner att jag ger henne full uppmärksamhet. Inte för att det verkar gå någon nöd på henne, men det känns som att hon alltid "bara" får hänga med på alla Eriks aktiviteter. På Eriks fotbollsträning igår så pratade jag och en annan mamma (som också har ett mindre syskon med varje gång) om just det; att det mindre syskonet hänger med på alla aktiveter som det stora syskonet har och får tålmodigt vänta tills träningen/simningen (eller vad det nu kan vara) är över. Nu är ju Alma trots allt bara dryga året så vi kommer säkerligen att få vår beskärda del när det gäller hennes aktiviteter i framtiden...
När vi hade lämnat Erik i skolan på morgonen åkte vi till Waitrose (mataffär). Då vi bara skulle handla ett fåtal grejer tog vi ingen vagn, utan Alma vandrade stolt igenom hela butiken, vilket i hennes värld borde vara som Stockholm Maraton! Det är så kul att se henne stappla omkring och glatt vinka och heja på alla hon möter.
Efter den träningen var Alma ganska trött så den obligatoriska sömnstunden var inte långt borta när vi kom hem. Då passade jag på att ta en springrunda på löpbandet (som senare när KJ kom hem, visade sig hade gått sönder... Så nu blir det ytterligare ett telefonsamtal att fixa under morgondagen).
Efter lunch och lek bakade Alma och jag semlor! Familjen Börjeson (inte vi, utan Börjesons de äldre) har alltid haft som tradition att äta mamma Kerstins hembakta semlor på Karldagen (som infaller imorgon). Efter att nu har varit delaktig i den släkten i ganska många år (snart 10! år, huja vad tiden går), har jag själv blivit väldigt inspirerad att föra detta vidare. Så sen (faktiskt) ganska många år tillbaka gör vi detsamma.
Två ingredienser är dock ganska svårt att få tag på när man bor utomlands. Det ena är mandelmassan. Den kan man visserligen göra själv men där går även min gräns... Så jag brukar vara ganska duktig att antingen köpa med mig det själv eller be svenska besökare att ta med det när de kommer över. Den andra ingrediensen är färsk jäst. Både i Frankrike och England så bakar man inte speciellt mycket själv, det mesta köps färdigt från bageriet eller affären. I Frankrike kom vi dock ganska snabbt fram till att man köper det på bageriet. Vilket oftast inte var några problem, förutom på söndagar då det hände att vi inte fick köpa det då bagarn inte jobbade den dagen och den stackars unga tjejen som stod bakom disken inte hade tillåtelse att "ta av" hans jäst... Jag glömmer dock aldrig när jag kom in på "vårt" bageri och bad om att få köpa 100 gram jäst. Tjejen bakom disken tittar på mig med stora ögon och säger "C`est beaucoup!" Jag förklarade då lite fint att jag var från Sverige och att där använder vi minsann jäst hemma och att denna mängd inte var speciellt mycket (motsvarande 2 paket). Självklart fick jag köpa det men i jämförelse med Sverige så var jästen dyr, ca 6 kr per paket (vilket vi väl i Sverige ger ca 1,50 för).
I England kan man inte köpa det på bageriet, då de typ inte har några bagerier här. Det som kallas för bagerier är kedjor som mest säljer doughnuts, cinnamon rolls och franskbröd. Andra svenskar här i byn har tipsat mig om att man kan köpa färsk jäst i en butik/speceriaffär som bara har inriktat sig på ekologiska varor. Dock kan man bara inhandla jästen på fredagar och är man inte där på förmiddagen är den senare slut (konstigt nog verkar det ändå finnas en efterfrågan).
Förstå att man blir ganska trött på detta jagande tillslut så nu har jag inhandlat torrjäst och det verkar faktiskt fungera alldeles utmärkt! Jag har aldrig använt det förut men någon gång ska ju vara den första.


Så här blev det färdiga resultatet, utan fyllning och florsocker dock. Blir ni inspirerade finns receptet på arla.se :-)

Tokiga svenskar!

Erik har alltid haft lite konstiga hang ups för sig. När han väl får för sig någonting så kör han stenhårt på det (lik sin pappa?), och kan absolut inte tänka sig något annat. Ett exempel på detta är när han hade fått sin trehjuling i två-årspresent. Vi bodde nere i Frankrike och framåt vårkanten då vi hade övat mycket inomhus (perfekt på stengolvet och de stora ytorna!) tog vi ut cykeln på baksidan och han började cykla där.
Nu var det dock inte bara cykeln och hjälmen som han skulle ha med sig ut, utan VARJE gång han skulle upp på cykeln skulle han ha på sig hjälm, solglasögon och trädgårdshandskar, oavsett hur varmt det var ute eller om solen sken. Hur många gånger tror ni grannarna tänkte; tokiga svenskar!
När vi skulle ut på lite längre cykelturer (till lekparken eller den dagliga svängen till bageriet) krävdes det lång förhandling innan Erik gick med på att bara cykla med hjälm.
Till vår stora fasa, förvåning och glädje verkar det nu som att även Alma börjar att utveckla denna sida. Nu vet vi dock att detta inte varar för alltid och med lite russinpaket går det att förhandla om det mesta! :-)

Livets första veckopeng!

I förra veckan utspelades denna konversation mellan Erik och mig.
- Mamma, när jag kan jag få en peng av dig?
- Vill du ha en peng av mig, varför då?
- Ja, så att jag kan köpa grejer.
- Jamen du kan ju inte bara få pengar och köpa grejer. Dels köper vi ju grejer ganska ofta till dig, och pengar får man ju om man har gjort någonting bra. Då måste man vara duktig och göra precis som mamma och pappa säger. Svarade jag lite lätt pedagogisk och tänkte inte mer på denna lilla dialog.
Hela helgen har Erik varit som ett litet ljus och imorse var det inget tjat om tvättning, påklädning, att frukosten skulle ätas upp och att nu måste vi skynda oss ut till bilen.
När vi kom hem från skolan tidigare idag slog det mig att vad snäll Erik har varit de senaste dagarna och vad roligt vi har haft det (=inget dåligt samvete att man har tjatat och varit gnällig mot honom).
När vi senare skulle iväg till fotbollen och Erik stod duktigt påklädd och väntade på mig och Alma säger han:
- Mamma, när får jag den där pengen?!
Från den konversationen vi hade i helgen (som jag inte har ägnat en tanke åt efter det) har denna lille fyraåring tagit fasta på att om han är snäll och gör precis som vi säger får han en peng!
Så nu har vi infört begreppet veckopeng för Erik och han fick själv välja dag. Så på tisdagar infaller den magiska dagen och pengarna (1 pund i veckan) har han redan bestämt att han ska spara, så att han kan köpa sina första par simglasögon!


Erik i sin egendesignade Kinahatt! Tröjan han har på sig tillhör hans skoluniform.

Städning i vårsolen!

Strålanda sol, 8 plusgrader och fågelkvitter har vi i Berkhamsted idag! Alma och jag har varit ute på promenad hela förmiddagen då våra städare har varit här idag (jag försöker alltid undvika att vara hemma då).
Vi strosade ner till High street och var först på posten och fick iväg lite paket till Sverige. Varje gång jag skickar något dit så blir jag imponerad över hur billigt det är. För bara ett par pund kan du skicka över 500 gram, i jämförelse med det svenska portot så tror jag att det nästan är halva priset.
Efter det utövade vi lite fönstershopping och njöt av solskenet. Avslutningsvis hade jag tänkt att Alma skulle somna och jag skulle kunna sitta på Costa och dricka kaffe och läsa min medhavda svenska Mamatidning (som gullmamma hade skickat från Sverige), men lilltjejen var inte så trött och envisades med att istället prata och vinka glatt till alla som passerade oss.
När vi kom hem blev jag riktigt besviken på städarna då golvet här nere inte alls såg städat ut. Så jag ringde till han som driver företaget (och som alltid är med och städar) och uttryckte min besvikelse. Så efter en stund kom de tillbaka med dammsugare och skurhink i högsta hugg och gjorde om golven. Han påstod dock att de hade gjort det men samtidigt kunde de ju själva se att det inte var bra gjort.
Så nu kommer de säkert spotta i vår mat och kissa i våra handfat nästa gång de är här... :-)
Killen och tjejen (som båda är i 40-års åldern) som städar är syskon! Kanske en affärsidé för mig och brorsan att föra vidare den dagen vi bestämmer oss för att flytta tillbaka till Sverige... Fast då måste vi först bestämma vart vi ska bo, vem som ska vara chef, vem som ska städa badrummen och vem som ska sköta affärskontakterna... kanske inte en så bra idé ändå...
Tilläggas ska också att det är en städfirma som vi har anlitat, så det är helt på den lagliga sidan!

Nu har Erik precis kommit hem från skolan, där de idag firade det kinesiska nyåret. Nu ska vi äta mellis och sen är det dags att följa med Erik till fotbollsträningen!

Vår söndag!

Idag kände vi nog alla att det skulle vara skönt med en innedag. KJ kom hem igårkväll, både Erik och Alma har haft en ganska tung vecka med mycket aktiviteter och förkylning på det, och jag själv känner också att en lugn och skön söndag skulle sitta fint. Så idag går det inte i många knop!
Erik hade bokat tid hos sin frisör på förmiddagen så pappa tog fram maskinen och fixade till en riktigt fin och nyklippt Erik!
Efter att Alma hade sovit sin obligatoriska lur och fått lite lunch i magen var Erik sugen på en picknick. Dock bor vi ju inte som familjen Bernqvist i Brasilien, så det fick bli en inomhuspicknick istället. Men det är inte fy skam det och vi valde faktiskt platsen vid de stora fönstren i storarummet, så vi hade utsikt över vår härliga trädgård!
Nu väntar vi på att Harald ska komma från Frankrike. Han passar på att hälsa på oss då han ändå skulle hit på jobb. Det ska bli riktigt kul att träffa honom då vi inte har setts på snart ett år!


Så här fin blev Erik! Kuddarna som ni ser, inhandlades igår på shoppingrundan.


Erik fick det tunga uppdraget att bära hela utrustningen!
Den fina tröjan som han har på sig fick han av faster Julia och Mattias när de kom hem från Thailand.


Det här var innehållet i korgen. Erik hade även packat ner lite leksaker, Almas napp och mammas mobiltelefon...

Lördagsshopping!

Idag har barnen och jag varit uppe i Milton Keynes och shoppat. Främst skulle vi handla födelsedagspresenter till Eriks kompisar David och Grace som båda har sina födelsedagskalas de nästkommande två helgerna.
Milton Keynes ligger ca 4 mil härifrån och är i sig en riktigt tråkig stad, men gallerian är trevlig att strosa runt i. Stan är en väldigt modern stad som är byggd nu under 1900-talet så den är väldigt ocharmig och uppbyggd för endast bostäder och shopping.
Det är inte den närmsta gallerian/shoppingen att åka till men utbudet av gallerior här runtomkring är enormt stort. Så det gäller att hitta sin favorit och sen får det bli den som gäller. Man orkar inte ta till sig allt nytt och lära sig en ny galleria för varje gång. De flesta galleriorna är enormt stora, skulle väl kunna beskriva dem som Gallerian i Stockholm/Ikanohuset x 6!

En annan stor (!) fördel med gallerian i Milton Keynes är att Lego har en egen butik där. För 1 pund kan barnen gå in och bygga ihop sin egen legogubbe, vilket är en fantastiskt bra muta. Stoppa 1 pund i Eriks ficka när vi kommer till gallerian, utför allt du behöver/vill göra och avsluta sedan i Legobutiken, går aldrig att misslyckas!
Dock ska tilläggas att både Erik och Alma är riktigt duktiga på att följa med mamma och shoppa då båda har fått göra det sen en månads ålder (en stooor nackdel med att inte bo nära mormor och morfar/farmor och farfar).
Eriks legogubbe blev en med gråsvart riddarhjälm och det största spjutet han kunde hitta. Det är väldigt mycket död, krig, fängelse och blod som gäller nu...

Till David valde Erik ett spel (likadant som han själv fick i julklapp) och till Grace blev det ett 80-bitars pussel med Snövitsmotiv.
Vi hann även med att inhandla jeans till Alma på HM. Tjejen har inte ägt ett par byxor (förutom leggings/tights) på väldigt länge då allt har varit alldeles för tight på henne. Nu när hon har börjat att gå så har jag dock en förhoppning om att hon dels kommer göra sig av med lite bebishull plus att hon nu kommer befinna sig i mer stående position än tidigare...

Fredagar på Haresfoot

På fredagar serveras det alltid fish´n chips eller chicken nuggets and chips på Eriks skola. För att också barnen ska få i sig lite grönsaker bjuds det även på Hoops, vilket är små pastaringar i tomatsås.
Ja, ni läste rätt GRÖNSAKER, engelsmännen klassar Hoops som detta! Tycker själv att det är väldigt roligt och intressant när man frågar Erik om de inte fick några grönsaker till och han svarar
- Jo, Hoops!
Det ska ändå tilläggas att vi är oerhört nöjda med det engelska skolköket och vad som serveras. Det är säkerligen skillnad från skola till skola och framför allt om det är private school eller state school. Jag tror att de flesta state schools fortfarande har så att barnen ska ha med sig egen matlåda innehållande sandwichs (som vi mer skulle kalla snittar).
Haresfoot, som Eriks skola heter, är en liten privatskola med bara ett par hundra elever. Den har ett eget skolkök (kocken är faktiskt danska), och det serveras alltid egenlagad mat och hembakat bröd till varje måltid. Barnen får också efterrätt varje dag som antingen är frukt, nybakad kaka, glass eller något annat smarrigt.
På förmiddagarna har barnen fruktstund (frukt medtas själva men till skillnad från Frankrike är de här stenhårda med att det ska vara just frukt, inte chokladcrèpes, chokladkaka eller chokladmousse!). Till detta bjuds barnen på mjölk, det är väl ändå gulligt i detta mjölkälskande land!
(För övrigt så finns fortfarande möjligheten att få mjölken levererad till dörren på morgonen av mjölkbudet som kör i sin lilla mjölkbil med halvöppen vagn, med glasflaskor fyllda med mjölk som klirrar!)

På fredagar brukar de också försöka hinna med en liten bakstund på förmiddagarna. Alltid lika spännande att hämta Erik och se vad som bjuds idag... Förra veckan var det Snowflakes, digestivekex garnerade med glasyr och kokosflingor. Idag var det Snowman, shortbread dekorerad med glasyr (typ ett kilo), m&m´s, godiskulor och godisremmar. Inte ens jag-äter-allt-som-bjuds-Alma tyckte om den!

Allas vår lilla Alma!

Alma är just nu inne i stadiet att peka på allting samtidigt som hon säger
- dää, dää
Huvudet och munnen går i ett på henne och man riktigt märker hur hon vill lära sig saker hela tiden. Det är riktigt kul att vara delaktig i hennes resonemang och kunskapssökande för hon snappar upp riktigt snabbt nu och man märker från dag till dag hur hon utvecklas.
I topp på hennes 10-topp lista ligger just nu mat, pappa och Erik (i den ordningen). Så fort hon hör ordet mat säger hon direkt
- Mmmmm
När vi var i badrummet ikväll och jag tvättade henne pekar hon samtidigt på kaklet och säger just
- dää, dää
- Kakel, säger jag
- Mmmmm säger Alma och fortsätter att peka på samma ställe och säger
- dää, dää
Jag säger än en gång kakel och hon svarar mmmmm, efter ytterligare några gångers upprepning klickar det hos mig; hon hör inte skillnad på kakeL och kakeR...

Alma har även sina "hang ups" på vad som verkligen är pappa för henne. När hon vaknar på morgonen ska hon direkt in i sovrummet och kolla om pappa är där (det är det första ordet hon säger när hon vaknar). När hon upptäcker att han inte är där (han är fortfarande i Sverige) nöjer hon sig med att stå vid stolen där han har sina kläder och säga pappa.
När dörren öppnas skiner hon upp och säger pappa, när hon ser hans bil på uppfarten flinar hon och säger pappa. Ikväll när hon kom in i köket och jag hade öppnat en flaska vin som stod på bordet, tittar hon på den och pekar och säger PAPPA!


Lilla tjejen har nu hunnit bli nästan 16 månader!

Sophämtning!

På fredagar är det sophämtning på vår gata. Kanske inte ett så intressant ämne att skriva om, men då jag själv tycker det är väldigt intressant, kul och spännande att upptäcka olikheter mellan Sverige och de länderna vi bor i så tänkte jag berätta om detta.
Sjävla sophämtningen i sig skiljer väl sig inte nämnvärt från Sverige MEN här hämtar de även det sorterade skräpet. Så förutom den vanliga soptunnan har vi även en låda för plastförpackningar, en låda för tidningar och en låda för glas och aluminiumburkar. Detta tycker jag är en oerhört smidig lösning då det inte innebär att varje hushåll själv måste åka och slänga sina sopor som man har sorterat.
Jag är helt för att försöka hjälpa till så gott det går att värna om miljön men samtidigt är jag bekväm också... Så detta passar mig perfekt!
Utöver detta så kommer de även och hämtar trädgårdsavfall och kartonger varannan vecka...

Jag kanske dock ska tillägga att för några månader sedan såg vi en dokumentär på BBC där det framkom att UK säljer sina sopor till Indien där de mer eller mindre bara la allt på en hög... Så var det med den sopsorteringen och miljötänket!

Fullt hus!

På eftermiddagen var Eriks kompis Jack här och lekte. Även Jacks lillebror Georgie (2 år) och mamma Sonja var här, så det var fullt hus!
Sonja och jag fick en liten lugn stund med varsin kopp kaffe (!) och en biscuit. För första gången, som jag även påpekade för Sonja, fick jag bjuda en engelsk kvinna på kaffe och inte te (dock kommer Sonja egentligen från Montenegro så det kanske inte räknas...). Jag varnade henne lite innan att hon kanske tycker att kaffet här är starkt med tanke på hur kaffet smakar som de själva bjuder på (i mitt tycke mer som te med kaffesmak). Hon tyckte dock att det var riktigt gott och drack med glädje två koppar!
Dem är roliga engelsmännen, går man till kaffekedjor som Starbucks och Costa så får man minsann "riktigt" kaffe men så fort man kommer hem till någon är det riktigt svagt och dåligt. Första gångerna som jag blev tillfrågad glömde jag alltid bort att jag skulle välja te, då jag ju är en stor kaffeälskare, och satt där med koppen i handen och fick tvinga i mig blasket!

Barnen hade ett par riktigt roliga lektimmar. Roligast hade nog Alma som verkligen njuter av att ha huset fullt av Erik och hans kompisar. Hon blev nog väldigt inspirerad av Georgie för hon gick och tultade runt som aldrig förr. Igår lärde hon sig att på egen hand ställa sig upp så nu är det inte bara platt fall och kryp som gäller...

Nu har båda barnen somnat och KJ är i Sverige. Så nu ska jag krypa upp i soffan med en kopp te (ja, jag dricker det ibland :-)) och short bread.
Först ska jag se Masterchef och därefter blir det ER (Cityakuten).
Masterchef är ett riktigt roligt program som går mån-tors här. Det är privatpersoner som tävlar om att bli proffskockar, domare är två kända kockar (dock inte Jamie Oliver eller Gordon Ramsay...).
ER är inne på sista säsongen här. Jag har ingen aning om hur långt det är gånget i Sverige men jag antar att ni inte är så långt efter. Jag själv har dock inte tittat på det på länge då åren i Frankrike inte innehöll så mycket dubbat TV-tittande :-)!


Jack är den mörkhåriga pojken som petar sig i ögat. Bilden är tagen på deras julspel (Nativity play) som de hade för oss syskon och föräldrar i december i skolan. Den ljushåriga tjejen framför Erik och Jack är Eriks flickvän Willow!

Typiskt januariväder!

Idag visar sig inte England från sin bästa sida; helt igenmulet och ett härligt fint regn som strilar ner... lovely!
Parkeringen på Eriks skola är som en enda stor leråker när det är sånt här väder. Det blir ju heller inte bättre av att alla mammor och pappor kommer i sina SUVar och kör runt på parkeringen (inkl jag själv...)!
Nu ska Alma snart sova och jag ska avverka ett par kilometer på vårt löpband!



Så här ser vår gata ut idag i det härliga vädret!

Premiär!

Hua vad spännande att sitta och skriva på sitt första blogginlägg...

Jag har länge tänkt att jag (ja, jag tror nog att det är jag som kommer att lägga upp flest inlägg på denna sida...) ska skapa en blogg så att ni som vill kan följa vårt liv här på ön...

Det finns så mycket som man skulle vilja berätta så nu får ni som vill chansen att hänga med i vårt ganska hektiska liv!