Idag var det Parents for lunch på Eriks skola, vilket innebar att alla föräldrar var inbjudna till att äta lunch med eleverna. Som jag tidigare har skrivit är skolan väldigt liten och därav även matsalen, så för att alla skulle få plats var det uppdelat per klass. Först ut var Eriks klass som kallas för Pre-school.
Tyvärr kunde inte KJ komma med så Alma och jag fick äran att gå dit själva och njuta av en fantastisk lunch.
Eller njuta och njuta... Borden och stolarna i matsalen är ju i miniatyr och anpassade för 4-6 åringar. Runt varje bord satt vi 2 vuxna och 6 elever. Jag satt längst ut vid bordskanten och hade Alma på höger sida och därefter Erik. Vid min bordsände hade jag en klasskompis till Erik vars föräldrar inte kunde komma. Så utöver att jag skulle äta min egen lunch skulle jag samtidigt hålla koll på Alma så att hon inte ramlade av från stolen (hon har aldrig tidigare suttit själv på en vanlig stol), mata henne och hålla hennes fingrar och armar borta från allt roligt som stod på det lilla bordet, skära Eriks mat i bitar och hålla koll på att han fick i sig allt (barnen blir ju lätt uppspelta när det är så mycket roligt runt omkring) samt skära den andre pojkens mat och uppmuntra honom till att äta. Samtidigt skulle jag konversera med den andra mamman plus att den sjätte eleven som satt vid vårt bord var genomledsen då ingen av hans föräldrar var där. Det skar i hjärtat att se honom och jag försökte med både det ena och andra för att få honom glad.
Inte nog med detta så var lunchen begränsad till 30 minuter då eleverna skulle tillbaka till sina klassrum och nya klasser med föräldrar skulle få komma in och äta. Puh...
I vilket fall så var det otroligt god mat! Vi vuxna bjöds på en fantastisk buffé och/eller varmrätt (samma som barnen). Då jag hade liiite annat att tänka på också så hörde inte jag allt som rektorn sa när hon hälsade oss välkomna. Så jag trodde att buffén var ett komplement till varmrätten, vilket innebar att min tallrik knappt var halvfull. Jag förstod dock senare att det var antingen eller och då tiden rann iväg hann jag inte gå en gång till. Jag passade dock på att äta upp Almas mat som blev över :-). Barnen bjöds på lambroasts and yorkshirepudding, vilket med en enkel översättning blir lammstek, hasselbackspotatis, sky, och yorkshirepuddingen skulle jag beskriva som en svensk ugnsomelette bakad i muffinsplåtar. Väldigt gott var det och jag kan absolut säga att denna rätt var inte sämre än motsvarande som man får på pubarna/restaurangerna.
Jag passade även på att (för första gången) prata med den danska kocken och tacka för god mat!
Tyvärr glömde jag kameran så det finns inga roliga bilder att visa.
Efter skolan hade Erik en playdate (som engelsmännen kallar det) med sin kompis Toby (= vi åkte hem till honom). Toby och Erik gick i samma klass förra våren och fann varandra direkt vid Eriks första skoldag. Då kunde ju inte Erik ett ord engelska men det gick vägen ändå och nu leker de och pratar som vilka 4-åriga kompisar som helst.
Toby går i klassen över Erik som heter Reception. Då skolårets indelning skiljer sig helt från den svenska går Toby i klassen över Erik,fast de båda är födda 2004.
Erik och Toby fick en rolig lekstund medan jag fick en kopp te och pratstund med Tobys mamma Miriam. Hon är riktigt trevlig och har bott här i trakten i hela sitt liv. Det är perfekt att ha en sån vän som har koll på allt runtomkring! Då vi kommer behöva flytta från det huset vi hyr nu passade jag på att fråga henne om områden och andra detaljer som kan vara bra att veta (mer om det vid ett senare tillfälle).
Vid middagen ikväll frågade Erik om inte hans klasskompis David kunde få komma hit och leka någon gång. Ja, det kan han kanske få svarade jag lite svävande (då Erik just nu är inne i en period då han vill bjuda hem alla hit och jag tycker att han har ett ganska hektiskt liv ändå och kanske kan begränsa sig lite). Varefter Erik säger, ja då kan han komma hit så kan du och hans mamma sitta och prata lite...!
Det är uppenbarligen vad vi mammor gör i Eriks värld...
onsdag 28 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar