Legoland forever...

Gårdagen tillbringade vi på Legoland som ligger utanför Windsor (det tar bara 40 minuter med bil från oss).
Innan vi åkte frågade jag KJ vem som såg fram emot det mest; han eller Erik. Han erkände snabbt att han har velat åka till Legoland sen han var sex år... Så 31 år år senare kom han dit!
Vi hade en riktigt rolig dag. Vi hann dock bara åka en bråkdel av alla attraktioner, det blir till att åka dit snart igen. Vi köpte ett årspass så vi kommer kunna åka dit många, många gånger. Man blir ju verkligen som barn på nytt när man sätter sig i karusellen och spänner fast sig...
Det var perfekt att åka dit en dag som igår. Parken har bara varit öppen i en dryg vecka (den är stängd över vintern), och vädret var okej men inte mer. Det var i stort sett inga köer till någonting så vi gled mest runt, åkte det vi tyckte såg kul ut och avslutade med en glass hos Bob the Builder.


Erik och jag är på väg ombord på den första attraktionen vi åkte. Det var lite som flumride, fast något snällare. Jag var dock lite spänd på hur Erik skulle reagera, då den enda karusell han har åkt tidigare har varit riktigt snälla småbarnskaruseller.
Bilden är extra rolig då ni kan se att Erik redan innan han kliver ombord, har förberett sig på att han kommer bli blöt (vi hade ju stått och spanat innan hur det gick till).


Det är vi som sitter i båten i mitten på kortet, Eriks blå jacka syns väl.
Erik tyckte karusellen var så rolig att han gladeligen ställde sig i den lilla kön igen, denna gång med pappa vid sin sida.


Detta var en riktig klassisk snurrkarusell som inte gjorde annat än just snurrade. Erik tyckte det var lite läskigt i början men när jag la armen om honom kändes det okej. KJ var dock inte alls sugen på att anta utmaningen, då han aldrig riktigt har förstått tjusningen i att bara åka runt, runt. Själv skulle jag kunna åka den igen och igen och igen...


Efter att ha värmt upp Erik med de andra karusellerna var det dags för den stora utmaningen... Bergochdalbanan!
Redan i kön sa Erik flera gånger, "mamma jag vill inte åka den här". Jag gav mig dock inte, då jag själv har helt fantastiska barndomsminnen från denna karusell (vem har inte det?). Jag sa till honom att man måste prova en gång först, sen kan man säga att man inte tyckte det var kul och att man inte vill åka fler gånger.


Erik tyckte det var fruktansvärt... vill aldrig mer åka den, MEN nu har vi provat.
Jag vill i alla fall åka den fler gånger :-)!


Legoland var riktigt trevligt men vi hade nog förväntat oss lite mer lego, även om just det här var en rejäl uppvisning (allting ni ser i bakgrunden är byggt av lego). Vi tyckte det var mer som en nöjespark med inslag av lego.


Alma var mest fascinerad av att titta på alla riktiga flygplan uppe i luften. Windsor (och legoland) ligger väldigt nära Heathrow, så man ser planen på otroligt nära håll.


Det var inte mycket attraktioner som Alma kunde vara med på, det var hon lite för liten för. Dock fick hon äran att träffa sin stora idol Bob the Builder!
Erik och jag var även inne i biosalongen och spanade in ett avsnitt Bob the Builder i 4D format.



Avslutningsvis fick Erik köra legobilar; det var en favorit!


Efter "uppkörningen" fick de 8 eleverna sitt körkort utdelat.
Erik ville köra pappas bil hem, men det får nog vänta ytterligare ett par år. När vi åkte hem var det rejält med trafik på motorvägen så det gick inte speciellt fort. Erik var lite lagom trött och tyckte att pappa körde alldeles för sakta;
- Dad, I thought you had a racingcar, you had told me that. So why don´t you drive faster?
Gissa om det började klia i KJ:s högerben att trycka lite extra på gasen...

Teething

Alma håller just nu på att få nya tänder. Vi tror att det är "vampyrtänderna" som ska titta fram både där uppe och där nere.
Förra veckan var rätt intensiv då hon dels gnällde över nya tänder plus att hon (säkerligen just därför) också kom på att hon inte alls ville somna själv längre.
Ända sen hon var nyfödd har hon varit världens enklaste tjej att natta/lägga; bara lägga ner i sin säng också somnar hon. Nu däremot har hon blivit ett "normalt" barn :-) som kräver sin nattning, både dag- och kvällstid. Hon är dock (än så länge...) nöjd med att vi sitter bredvid henne tills hon somnar.
Detta är ju inte bara något som påverkar oss som föräldrar (= vi får mindre egentid på kvällen), även storebror får känna på hur det är att ha en lillasyster som tar plats.
Ikväll är KJ borta och jag skulle därför lägga barnen själv. Erik som är van vid att vi läser en saga för honom fick därför instruktioner om att börja läsa sagan själv, också skulle jag komma när Alma hade somnat. Allt gick jätte bra till en början, jag hör hur han läser sin bok i rummet intill. När Alma precis har slagit igen ögonen kommer han insmygandes och viskar:
- Mamma, när kommer du?
- Jag kommer alldeles strax, Alma har precis somnat men nu väckte vi henne. Gå in och lägg dig så kommer jag snart.
Jag hör hur Erik tassar in, lägger sig i sängen och drar en djup suck. Efter fem minuter kunde jag smyga ut ur Almas rum för att gå vidare in till honom, då har han toksomnat! Kändes lite snopet att bara få släcka lampan och gå därifrån...

Förutom att Alma håller på att "teething" som engelsmännen säger, utvecklas även hennes tal i rasande takt nu. Hennes nya favoritsysselsättning är att ta en av storebrors pixiböcker (som han numera är för stor för att läsa) och gå runt och "läsa". I hennes värld är det dock inte så noga åt vilket håll boken är vänd... Det är för roligt att höra henne gå runt och "läsa" boken högt och ljudligt, ljudet bara rullar fram på hennes läppar.



För att förändra hennes vardag ännu mer har vi även tagit bort nappen på dagtid, så att hon bara har den när hon ska sova. Dels bubblar hon ju så mycket av prat nu, plus att jag tror att det är en ganska bra ålder att vänja henne av vid den. Inte helt och hållet, men att bara ha den när hon ska sova.
Med Erik hade vi inte det här dilemmat, då han valde själv att sluta med napp vid 14 månaders ålder. Stackarn fick alla sina kindtänder på en gång, vilket blev som en explosion i munnen. Nappen passade inte riktigt in då...

Erik och Almas lördag!

Idag är det barnens dag i vår familj. Jag ska ärligt erkänna att det kändes väldigt länge sen som vi hade en dag där barnen var helt i centrum. Det är inte det att vi "struntar" i barnen i vanliga fall, men oftast får de hänga med på det som vi vuxna har planerat (vilket de i och för sig inte verkar lida av :-)).
Vid frukostbordet bestämde vi att Erik och jag skulle gå på bio. Erik har bara varit på bio en gång tidigare, vilket var när farmor och han såg Lilla Spöket Laban när han var två år.
Den bästa bion ligger i Milton Keynes så dit åkte vi hela familjen. Som alltid på lördagar var det ruskigt mycket folk, men för en gång skull var vi ju inte där för att shoppa :-)! Även om det faktiskt blev så att KJ och Alma utforskade affärerna medan jag och Erik njöt av bion.

Innan bion tog vi en snabb lunch på Burger King, även det valdes av barnen (Erik).
Filmen vi såg hette Bolt, vilket säkert många barnfamiljer redan har hunnit se då den har gått ganska länge på bio. Det var en riktigt söt film som handlade om en hund som var med i en filminspelning.
Erik var riktigt pirrig innan filmen började. Han kom ju inte direkt ihåg sist han var på bio... Det var inte mycket folk i salongen, vi kom in allra först och fick välja våra platser (det var onumrerat). Erik tyckte att det såg lite läskigt ut och ville först sätta sig allra högst upp. Efter att jag förklarade för honom att det inte är som på teater utan detta är som en stor TV, gick han med på att sätta sig lite närmare filmduken.
När vi hade satt oss och dukat upp med popcorn och smågodis kom det ett gäng 11-12 åringar och satte sig högst upp och började kasta godis på oss som satt längre ner. Otroligt omoget och dumt då vi som satt längre fram var mammor och pappor med barn i Eriks ålder. En pappa var dock snabb att gå dit och säga till dem och fick dem att sluta.
Filmen var 100 minuter lång, vilket kanske är lite väl långt för mindre barn att sitta still, men Erik skötte sig och hängde med bra i filmen.

När vi kom hem var KJ sugen på att springa, han hade uppenbarligen inte sprungit tillräckligt i affärerna :-). Erik bakade då chokladbollar (som vi ska ha till efterrätt), medan Alma snällt stod bredvid och tjatade om att få smaka.
Efter baket ville Erik leka att han var en hund (precis som Bolt i filmen). Alma ville då gärna vara med och skötte sig exemplariskt genom att kasta pinnar till "hunden"...
Nu håller Erik och KJ på att baka pizza ute i köket, vilket blir kvällens middag.
Som sagt; dagen helt utformad efter Erik och Almas önskemål!

Utflykt x 2

Det känns nästan som att vår har blivit höst. Det härliga vår- och försommarvädret som vi hade i förra veckan verkar ha övergivit oss. Nu har vi istället regnrusk, blåst och 10 grader.
Då vädret inte har bjudit på någon större lust för utomhusaktivitet den här veckan, har Alma och jag istället passat på att utforska vårt shoppingområde.
Det finns ju så fantastiskt mycket att göra här runtomkring. Jag får ofta tips om vart vi "måste" åka och vad som är värt att upptäcka. Det är också först nu som jag faktiskt känner mig helt bekväm i att bara sätta mig i bilen, knappa in adressen på GPS:en och köra. Det är en otroligt stor omställning att vänja sig vid att ratten sitter på fel sida... Vägarna och vägnätet är ju också ett helt kapitel att lära sig, så det har tagit lite tid att ta till sig allt.

I torsdags åkte Alma och jag, efter att vi hade lämnat Erik på skolan, iväg till London Colney. Det var Tobys farmor som tipsade mig om detta shoppingområde och att det var väldigt enkelt att ta sig dit. Sagt och gjort, vi åkte dit och jag konstaterade att det var väldigt smidigt. Det tog 25 minuter och vi åkte bara på motorvägar, tre stycken på en sträcka under två mil... Vi bor ju mitt i motorvägarnas mecka. Den första motorvägen som vi har precis när vi har kommit ut från Berkhamsted är motorvägen ner till M25:an som är ringleden runt hela London, efter att ha kört ett par avfarter (engelsmännen räknar allt i junctions) svängde vi av och körde norrut på M1:an som är den största motorvägen i UK.
Väl framme kunde vi hitta butiker såsom Next, Monsoon, Boots, Marks & Spencer med mera. Dessa butiker finns ju lite varstans men det som var riktigt bra var att det var stora butiker, utbudet var enormt. Next har väldigt fina barnkläder som inte är allt för dyra. Monsoon är lite av en favorit som har fantastiska klänningar till både vuxna och barn.
Utflyktens syfte, förutom att upptäcka nya områden, var även att hitta födelsedagspresent till Emelie (äldsta kusinen) som snart fyller 9 år (!). Present inhandlades och nu ser vi fram emot kalaset nästa söndag :-).

Igår var Erik iväg på heldagsutflykt med skolan. Bussen, som var en stor Volvobuss dagen till ära, hämtade upp dem vid nio och vid tre kunde vi komma tillbaka och hämta dem.
Utflykten gick till Willows farm som (faktiskt!) ligger i London Colney. De hade haft en jätte trevlig dag, Erik var så nöjd när jag hämtade honom. Mrs Gee (hans klassföreståndare) rapporterade att Erik hade varit jätte duktig, han hade varit väldigt intresserad av allting. Mrs Gee hade lovat Erik att säga till hans mamma att hon skulle åka tillbaka dit med honom snart :-).
Willows farm är som en jätte stor bondgård där barn (och vuxna) får gå runt bland djuren och titta och klappa dem. De har även aktiviteter för barnen där de bland annat får köra traktor.
Erik berättade att de hade sett får, grisar, en liten häst, åsna och att han hade hållt i en guinea pig (det visste han dock inte vad det var på svenska). Han berättade även att de hade sett fårpappan med horn :-). Det coolaste av allt tyckte han ändå var att han hade träffat en reindeer som hette Batman. När han skulle förklara för mormor på svenska att han hade träffat en reindeer (som han inte vet det svenska ordet för) blev det; "mormor, jag såg en sån där som tomten kommer med".

På gården har de även en stor "farmshop" där man bland annat kan handla kött direkt från slaktaren, ost, bröd, frukt och grönsaker. Allt självklart ekologiskt och tillverkat på gården.
Så det får nog bli en tur dit snart när vädret är lite bättre.


En mycket nöjd och trött Erik avslutar dagen med en stor köttebullesmörgås (självklart mammas köttbullar!) och yoghurt toppad med färska jordgubbar (spanska) och lite socker.

När Erik och Alma hade somnat kollade vi på nya Bondfilmen "Quantum of Solace". Vi tyckte den var riktigt bra och konstaterade att den inte var som en klassisk Bondfilm utan mer som en vanlig actionfilm, kanske just därför vi tyckte den var bra :-). Daniel Craig är nog den bästa Bond hittills...

Massor av lek!

Då Alma och jag på eftermiddagen var färdiga för att promenera ner till byn vräkte regnet ner. Så vi åkte istället iväg till Hemel som har ett större shoppingmall där man inte behöver gå så mycket ute. Det är betydligt fler affärer där och de flesta stora butikerna, såsom HM, Next, Debenhams, Laura Ashley, Monsoon etc, har butiker där. Men det är inte så trevligt, så jag brukar inte åka dit så ofta.
Idag hade vi dock inte så mycket tid på oss och då är det riktigt smidigt att åka dit, det tar bara 15 minuter med bil.
Bland annat så handlade vi lite nya utomhusleksaker till Erik och Alma. Erik sa för ett par dagar sedan att han önskade sig ett par styltor (de har det på skolan och han tycker att det är jätte kul att gå med dem).
Då vi var i butiken för att inhandla det så hade de tag tre betala för två för alla utomhusleksaker. Så grejerna inhandlades för endast 16 pund, idag fick vi dock använda dem inomhus...


Innan vi började leka med de nyinhandlade leksakerna åt vi lite mellis.
När vi satt och åt slog det mig hur mycket mormor May-Britt (KJ:s mormor som tyvärr inte lever) det är på den här bilden. Brödet vi äter (som Alma och jag tidigare idag bakade) heter Nästan Hassebröd, receptet kommer från May-Britt. Recepttavlan som hänger på väggen har May-Britt målat. Krukan som står på bordet har också May-Britt målat. Alma har fått sitt namn efter May-Britt, som hette det i andranamn. Erik är det enda barnbarnsbarnet som hann träffa May-Britt innan hon gick bort.
En oerhört stark, underbar och varm människa som vi saknar stort. Det känns riktigt roligt att vi har så mycket minne av henne här hemma och vi tänker på henne ofta.


En glad och nöjd Erik håller tungan rätt i mun!
Jag blev också jätte sugen på att prova dem, men jag insåg ganska snabbt att min kroppsvikt inte riktigt var anpassade för dessa små hinkar. Kan man köpa hinkstyltor för vuxna? :-)


Piltavlan var ett riktigt lyckokast ;-)!
Från början skulle han ha tavlan så här högt upp (det satt redan en spik i garderobsdörren). Jag försökte få honom till att vi skulle hänga tavlan i ett snöre istället så att den kom längre ner, men det ville han inte. Efter ett par omgångar gick han dock med på att jag visade honom vad jag menade, och nu sitter den i en mer barnvänlig höjd.
Både Erik och jag tyckte det var jätte kul att spela och tävla mot varandra. Alma var också med på ett hörn och sprang och tog upp alla pilarna som hamnade på golvet (ja, det blev även ett par stycken från mig :-))
Riktigt bra att även öva matte på, då Erik själv får räkna ihop hur många poäng han får.


Kasta ringar uppskattades också. Erik tyckte dock att det var lite svårt, det slutade med att han gick fram till pinnarna och mer eller mindre la på ringarna. Alla sätt är bra utom de dåliga!
Alma tyckte det var kul att vara med även här, då hon snabbt satte på de ringarna som kom utanför pinnarna.


Någon som känner igen den här gamla favoriten?
Jag tyckte det var riktigt kul att ta kortet och visa att nu är det lillasyster som stolt brummar fram på racerbilen. Hon har dock inte efterliknat storebror i att hon måste vända bilen upp och ner för att laga den...


Då vi handlade blöjor (Pampers) till Alma i helgen visade det sig att motivet var Bob the Builder. Erik är ju ett stort fan av honom och ser ganska ofta på Bob the Builder, antingen på TV eller DVD.
Numer kan vi inte ta på Alma blöjan förrän hon glatt ställer sig så här, pekar och sjunger Booooob! Helt fantastiskt att höra! Jag tror nog att alla (oavsett om man är småbarnsförälder eller inte) kan signaturmelodin till Bob the Builder - can we fix it!
Snacka om att Alma inte kommer bli någon prinsesstjej... eller så är det det hon blir...

Förutom dessa grejer så köpte jag även en jeansjacka och en kabinväska till Erik (i barnmodell), som han ska ha när vi flyger. När han hade fått alla sakerna var han jätte glad och sprang och gav mig en stor kram och sa:
- Tack snälla mamma för alla grejerna. Du är den snällaste mamman i världen och jag vill inte ha en ny mamma. Fast mamma, om du dör så måste jag ju få det. Eller förresten mamma, det behöver jag inte, jag kan ta Alma.
Oj, vad det snurrar mycket i en 4-årings huvud. Bara att få in allt detta i en och samma mening!

Nu ser vi ännu mer fram emot att komma till Sverige. Erik har redan packat sin väska om och om och om och om igen med leksaker (som uppenbarligen är det enda han tänker ta med sig...).

Lugna dagar!

I dagarna två har Alma och jag haft ett par riktigt trevliga hemmadagar, det kan ju vara fantastiskt skönt att ha det med!
Vädret denna vecka har inte alls varit lika trevligt som de senaste tio dagarna. I måndags var det grått och mulet med en rejäl regnskur på eftermiddagen, igår och idag har det varit desto finare med solsken men ganska kallt (om man jämför med hur det har varit).

När vi lämnade Erik på skolan igår morse fick han erbjudandet om att följa med Toby hem, så Alma och jag var inte och hämtade honom förrän vid klockan fem på kvällen. När det blir så långa dagar känns det verkligen tomt utan Erik, vid klockan tre börjar Eriklängtan på både Alma och mig och vi räknar timmarna tills han kommer hem :-).
För att fördriva tiden lite passade vi på att åka och handla mat på Sainsbury´s (som också ligger i Hemel där Toby bor) innan vi hämtade upp Erik.

Toby bor fantastiskt vackert. Det är som att komma ut på landet fast att de bor mitt i en stor stad (Hemel har drygt 100 000 invånare). Det är två hus, riktigt gamla och fina i lantlig stil, på gården. Det är Miriams föräldragård så även föräldrarna bor kvar på gården, i det andra huset.
Hela gården omringas av hästhagar och öppna fält och det rinner även en liten kanal genom fälten. På gården har de även ett stall där Miriams tre hästar bor. Hönor och tuppar får gå fria (man får se upp när man kommer med bilen) och de har även en liten försäljning av ägg. Det är även en liten hund som huserar där, men Erik är ju otroligt rädd för hundar så den får alltid hålla sig borta när han är på besök.
Hela trädgården är full av roliga sysselsättningar för barnen; en stor sandlåda (för lite större barn), gungor, lekhus, studsmatta med mera. Erik vill aldrig åka hem när han har varit där och lekt...
Tobys mormor och morfar går och kommer som de vill och Erik tycker det är riktigt mysigt med mor- och farföräldrar att busa med. Igår var även Tobys farmor på besök och "vaktade" småkillarna när de lekte.

Även idag är Erik heldag på skolan. Alma och jag passade på att baka bröd nu på morgonen och efter lunch ska vi ta en promenad ner till byn och fixa lite ärenden.
KJ flög iväg till Irland i morse, det är bara en dagstur så han kommer hem senare i kväll. Igår frågade Erik pappa väldigt noga när han kommer hem och om det verkligen var så att han inte kunde sova i pappas säng...
På tal om att sova så har vi fått nya, mindre trevliga rutiner i vår familj. Almabus har fått för sig att hon ska gå upp extra tidigt på mornarna och har nu i en veckas tid vaknat runt halv sex; ruggigt tidigt! Förhoppningsvis blir det lite bättre när vi ställer om klockan på söndag... hoppet är ju det sista som överger en människa... Dock är hon ganska nöjd med att komma springandes in till oss och krypa upp i våra sängar. Men det brukar inte ta många minuter innan storebror har vaknat och hört vad som är på gång.
Så runt sex är de båda två inne på rummen och leker, de tycker dock att det är helt okej att mamma och pappa ligger kvar en liten stund till. Med jämna mellanrum kommer de in och tittar till oss (så att vi inte har somnat...). Erik måste även visa sina legoskapelser som han har byggt, vilket man ju är måttligt intresserad av kvart över sex på morgonen :-).

Vårinspiration!

Här kommer lite roliga bilder att titta på.
Härligt om vi kan bidra med lite vårinspiration då jag hörde att vissa delar av Sverige har fått snö... igen...


Bildbeviset på att KJ numer är 100% engelsman = varmare än 10 grader och solen tittar fram - då åker shorts och t-shirt på.


En inte fullt lika nöjd Alma!


En väldigt glad Alma som har klättrat upp i vagnen och gjort sig klar för att följa med mamma (och pappa) in till London.


Familjeporträtt av Erik Börjeson!
Observera de fantastiskt glada minerna som hela familjen (förutom Alma) uppvisar. KJ och jag var tvungna att fråga varandra om det verkligen är så här Erik uppfattar oss (tjuriga!). Dock tror jag bara att han just nu är inne i sin monsterperiod. Allt som han målar ska helst vara lite läskigt och se argt ut.
Varför Alma är målad i en annan färg och ser glad ut, är för att han först inte hade målat henne. Han påstår att han inte hade glömt henne utan ville bara måla dit henne lite senare.

Mother's day

Idag är det Mother´s day i England. För första gången i min mammahistoria har jag blivit firad! KJ har de övriga åren "lyckats" glömma denna fina dag :-(.
MEN idag har jag blivit firad desto mer. Jag började dagen med en lång sovmorgon och blev väckt av att hela familjen stod och sparkade fotboll mot sovrumsfönstret så att jag skulle vakna (klockan var nio, så det var inte så att jag låg och sov halva dagen...). När jag drog isär gardinerna stod de där ute alla tre och skrek glatt "Grattis på morsdag". Erik höll i korten och paketet som han och KJ tidigare i veckan hade varit och köpt.


Det här var innehållet i paketet!

Erik hade även gjort ett jätte fint kort i skolan. Alla barnen i klassen hade också fått säga vad de tyckte var bäst med sin mamma. Så här stod det i kortet (texten var likadan i alla barns kort):
Our mummies are very special
We want to say thank you mummy for...
Cooking
Helping me to cook
Putting me to bed
Helping me
Getting me in the bath
Reading me stories
Giving me books
My bed time stories
Sleeping with me
"Huggles" when we are tired
Taking me to tennis
Driving me about in the car
Decorating
Giving me presents
Taking me on a train
Washing my clothes

We love our mummies!

Ni kanske kan gissa vilken mening som var Eriks... Sleeping with me... Fortfarande har min underbara 4-åring ett uppdämt behov av närhet och ömhet. Till raka motsatsen från sin syster, vill han fortfarande att vi helst ska mysa med honom i sängen tills han somnar.
Taking me to tennis var Jack och Taking me on a train var självklart Jonathan.
Lärarna måste haft riktigt kul när de gjorde det här med barnen... :-)

Mother´s day är riktigt stort i England. Hela veckan har barnen gjort fina kort, målat teckningar och planterat en liten blomma till sina mammor. När Erik kom hem med blomman (som än så länge bara är jord och frön) kunde han inte komma ihåg vad det är de har planterat. Han påstår att det är pancakes... vi får väl se när det börjar växa upp...
Father´s day är inte alls lika stort och uppmärksammas inte lika mycket vare sig i affärerna eller av barnen i skolan (som sagt jämställdhet kan de inte stava till i det här landet).

Senare på eftermiddagen kom våra svenska kompisar Karolin och Sven (med barn) över på mat och prat. Det var första gången som vi alla träffades tillsammans. Jag och Karolin har ju träffats ett par gånger nu, men KJ och Sven har bara hälsat snabbt på varandra när vi sprang på dem i p-huset för första gången.


Vi njöt av det härliga, soliga vädret och började med en liten grillning när de kom. Barnen sprang fritt i trädgården (förutom Agnes som är 3 månader), och vi föräldrar kunde njuta av lite grillsnacks och god öl i lugn och ro. Huvudrätten och tårtan intogs dock inomhus då det blir ganska småkallt när solen börjar gå ner.
Självklart avslutade vi middagen och mors dag med att avnjuta en riktigt god cheesecake med färska hallon (som jag hade bakat, KJ kan mycket men cheesecake bakas av mig :-))

Erik var riktigt trött när han gick och la sig. Ikväll fick han dock läsa och somna själv då KJ och jag hade lite att plocka undan. Han kom dock inte långt i sin bokläsning innan ögonlocken slog igen och boken åkte ner på golvet.

M som i Morfar

Tydliga tecken på att våren äntligen är här:
- grannens körsbärsträd står i full blomning
- varje gång man tittar ut i trädgården är det alltid nya blommor som har slagit ut i rabatterna
- åkpåsen från Almas vagn plockas bort och tvättas
- alla skor man har på sig ser så där härligt vinterskitiga ut, och skriker efter en ordentlig upputsning
- man behöver bara en tunn jacka alt. tjock tröja när man går ut
- solhatt inhandlas till Alma
- solglasögon används numer konstant vid bilkörning
- engelsmännen kör med bilar utan tak (som Erik beskriver det)
- Erik är sådär härligt vårsnorig när jag hämtar honom från skolan, där han har tillbringat i stort sett hela dagen utomhus
- Erik använder keps istället för mössa
- Erik måste börja använda solkräm

Stackars lille (?) pojke, häromdagen kom han hem från skolan och var alldels röd och nästan lite småsvullen under ögonen (på det här benet som man har precis under ögat). Jag trodde först att han hade fått ett slag där, då han tidigare på dagen hade krockat med sin klasskompis James. Morgonen efter var han fortfarande lite röd och svullen och jag insåg att det här känner jag igen; killen har blivit bränd av solen (inget allvarligt dock)!
"Att han ska ha en sån känslig hud killen, undra var han har fått det ifrån", säger KJ samtidigt som vi tittar på varandra och börjar skratta. Det självklara svaret är ju MORFAR! Hur många gånger har inte han (morfar alltså) egentligen bränt sig. Trots sina snart 60 år verkar han fortfarande inte ha lärt sig att man ska smörja in sig. Inför varje utlandsresa/sommar i Sverige är det numer en självklarhet att guben ska bränna sig och klaga på att solen tar så fruktansvärt...

På tal om morfar...
Erik har en ny favoritlek som går ut på att man ska tänka på någonting, också ska den andra ställa frågor och försöka gissa vad den andra tänker på. Denna lek genomförs numer varje morgon i våra sängar innan vi kliver upp.
I morse var det min tur att tänka:
- Jag tänker på något som börjar på m...
- Mamma?
- Nej fel, tycker om tåg...
- Jonathan (en kille i Eriks klass som uppenbarligen är ett tågfreak)!
- Nej, det skulle ju börja på m. Har skägg...
- Jag vet inte mamma
- Tycker om chokladbollar (negerbollar)...
- Morfar!
För er som inte har träffat Eriks morfar/min pappa, har här beskrivningen på denna underbara man!

Erik har börjat att räkna ner nätterna nu tills vi ska åka till Sverige. 15 nätter kvar, sen kommer vi! Det ska bli så roligt och vi ser alla fram emot det jätte mycket.
Jag har precis avslutat boken "Sommardöden" av Mons Kallentoft. För er som inte har läst den eller hört talas om författaren, så är han från Linköping (Ljungsbro tror jag närmare bestämt). Han har gett ut ett par deckare som utspelar sig i Linköpingstrakten. I "Sommardöden" omnämns även Mjölby ganska mycket, vilket får mig att längta hem ännu mer :-).
Jag kan absolut rekommendera böckerna och det är riktigt kul att läsa om områden som känns så välbekanta.

Ikväll ska KJ och jag gå ut och käka på tu man hand. Otroligt trevligt och ovant ska det bli :-)!
Vi har bokat bord till halv nio, barnen hinner både ha fredagsmys och somna innan barnvakten (Pierre) kommer och vi ska iväg.
Vi har den stora fördelen att bo nära Thomas och Lena (en annan svensk familj från Atlas Copco) som har lite större pojkar som mer än gärna sitter barnvakt. Vi har bara varit lite dåliga på att nyttja möjligheten, men ikväll slår vi till!

Charmiga britter...

Tangentbordet tog inte några VECKOR att leverera, utan DAGAR... så nu kan jag äntligen skriva normalt igen. Nästa utmaning blir att lära mig att lägga upp bilder.

Vi har det fortsatt soligt med 14 graders värme. Enligt väderprognosen ser det ut som att solen och värmen stannar ett tag, åtminstone över helgen.

Igår hade Alma och jag en riktigt lugn dag. Det ar ju nästan lite pinsamt att erkänna att man blir lite trött av en sån utflykt vi gjorde i tisdags :-).
Alma tog igen sig rejält och sov i flera timmar på förmiddagen. Hon har även fått överta storebrors förkylning, så hon sover nog lite extra på grund av det också.
På eftermiddagen följde Toby med oss hem. Vi plockade fram crocketspelet så att grabbarna kunde spela en match i vår soliga trädgård. De tröttnade dock ganska snabbt på att följa reglerna...
För första gången i Tobys liv (!) var han själv hos en kompis utan sin mamma. Pojken är fem år... Det märks att han är ensambarn för oj! vad hans mamma "hönsar" med honom (jag menar inte att alla mammor och pappor som bara har ett barn gör det, men i Tobys fall märks det tydligt). Han är väldigt väluppfostrad och uppför sig exemplariskt, men hans mamma har väldigt svårt att inse att han växer. Ett alldeles lysande exempel är att Toby alltid har byxor med endast resår i midjan. Detta är för att, enligt Miriam, han enkelt ska kunna dra ner byxorna när han behöver gå på toaletten. Byxor med knappar är väldigt snyggt men väldigt svårt för barn att knäppa upp... FEM ÅR!
Timmen han var här själv gick dock alldeles utmärkt och han verkade inte sakna mamma någonting... Frågan är hur mycket mamma saknade honom...

Som jag tidigare har skrivit är Miriam supertrevlig men också ganska speciell. Egentligen inte alls min typ men det är verkligen roligt att ha henne som vän när man bor här. Hon har tidigare berättat att hon aldrig är hemma på tisdag eftermiddagarna. Jag trodde att hon red då (hon har hästar), men igår berättade hon att hon jagar (som sagt, vi har inte riktigt samma intressen...). Jag frågade då vad hon jagar och hon jagar RÄV! Brittain, brittain, brittain...
Det kom dock annat emellan sen så vi hann inte utveckla detta ämne, jag är dock väldigt nyfiken på att höra mer. När jag senare på kvällen berättade det vid middagsbordet trodde Erik att jag skojade...
Miriam beklagade sig även för att hennes favoritrestaurang här i stan, ASK, nu har gjort om menyn. Hon brukar alltid beställa en ceasarsallad med vitlöksbröd. Nu har de förändrat vitlöksbrödet och gjort det mycket större (ungefär som en pizzabotten), så nu går det inte att beställa det längre då man blir alldeles för mätt om man ska äta upp allt det. Som sagt, väldigt speciell men samtidigt otroligt charmig!

På måndag får vi tillgång till vårt nya hus. Vi börjar nu inse att flytten närmar sig med stormsteg, även om vi kommer att bo kvar här ett par veckor till. Jag har nu påbörjat rensningen av garderober. Jag ska villigt erkänna att jag nästan inte har gjort det på hela det här året som vi har bott här. Det blir ju en hel del grejor som man samlar på sig, och som även hinner växas ur på den här tiden. Det är dock en perfekt syssla att utföra med Alma då hon älskar att riva, plocka, prova och titta på allt som plockas fram.

Lyxig tisdag!

Tisdagen levde vi i spontanitet, lyx och flard hela dagen!
KJ var bjuden till Svenska handelskammaren i London pa lunch. Den svenska ambassaden hade ordnat med lunchbjudningen och hade aven bjudit in Sveriges Handelsminister Ewa Bjorling som skulle tala infor de inbjudna gasterna (det var bara hogt uppsatta chefer, bade svenskar och engelsman, som hade fatt inbjudan).
Da chaufforen skulle komma och hamta KJ (for att skjutsa honom in till London) vid halv elva på formiddagen, valde KJ att jobba hemifran pa formiddagen for att spara lite tid.
Nar jag, Erik och Alma stod och gjorde oss klara for att aka till Eriks skola, sa jag till KJ att nasta gang far du beratta lite tidigare att du ska in till London, sa att Alma och jag kan folja med (chaufforen skulle aven skjutsa hem honom pa eftermiddagen). Jamen gor det sager KJ.
Sagt och gjort, vi akte till skolan, jag kollade med dem om Erik kunde stanna pa Sandwich club och tva timmar senare satt vi i mercalimon in till London!

Lunchmotet var bara ett kvarter fran toppen av Regent Street (for vana Londonfans :-)), vilket var perfekt for Alma och mig da vi snabbt kom till shoppingstraket. Vi var inne i London vid kvart i tolv och hade tva och en halv timme pa oss att strosa runt.
Dagen till ara hade vi 16 grader och stralande sol!
Blommor och trad hade fullkomligt exploderat i London och blomningen var i full gang. Chaufforen berattade att London ligger i en varmare zon an vad Berkhamsted gor (hade jag ingen aning om). Det ar alltid varmare dar och arstiderna har kommit lite langre. Sa inte nog med att vi fick njuta av varme och sol, vi tittade pa blommande rosa korsbarstrad och vackra krokusar som vaxte fint pa graset i alla parker vi passerade.

Alma och jag njot av pulsen samtidigt som jag konstaterade att det ar verkligen ruskigt mycket folk, och da var det har en vanlig tisdag i lagsasong. Jag konstaterade aven att skulle jag bo inne i London skulle jag shoppa ihjal mig :-).
Det blev dock inte sa mycket av den varan. Chaufforen (som vi kanner ganska val), som hade "skramt upp" KJ rejalt i bilen, var riktigt imponerad av att jag bara kom tillbaka med en pase. Men dels hade vi ju inte sa jatte mycket tid pa oss plus att jag lat aven Alma njuta av storstan och strosa lite fritt, vi gick alltsa inte bara i affarer.
Jag inhandlade dock en valdigt fin och natt klanning och en valdigt snygg jeanskjol pa French Connection. Den affaren har blivit en liten favorit for mig. Jeanskjolen som jag kopte ar just nu deras bestseller, berattade tjejen som jag handlade den av. Jag ar inte bara en smabarnsmamma - jag ar poppig ocksa :-)!

Val hemma i Berkhamsted igen slogs jag av hur jag verkligen njuter av att bo har; lugnet, fagelkvittret, dofterna, det grona graset...

Erik fick valja sjalv nar han skulle bli upphamtad sa jag fick inte komma innan halv sex (da deras "Tea" var slut). Vi kom hem med taxin redan vid fyra sa det hade inte behovt bli en sa lang dag för honom, men han tycker ju verkligen att det ar kul.

Efter att ha upplevt en san har dag kanner man sig som en ny manniska igen, att fa uppleva denna lyx en helt vanlig tisdag. London ar en haftig stad att uppleva men det ar ingen stad som jag skulle aka in sjalv till med barnen. Erik skulle jag kunna ta med men att aka sjalv med Alma i barnvagn ar inte det lattaste. Tunnelbanan ar verkligen inte utrustad for att ha med en barnvagn i (jag har aldrig sett nagra hissar pa stationerna). Att da fa lyxen och mojligheten att aka med en egen chauffor som aven snallt vantar pa oss i London kanns fantastiskt! Chaufforen hade inga egna planer i London. Jag erbjod honom att folja med och shoppa med mig och Alma men han tackade nej, vanligen men bestamt. Han sa att han fick nog av den varan med sin fru :-).

Skrivsvarigheter!

Sitter nu och skriver mitt blogginlagg pa var nya MAC, darav inga a eller o med prick/prickar over (kan ju inte ens skriva ut de bokstaverna :-)). Vi har dock bestallt ett svenskt tangentbord som forhoppningsvis levereras till oss inom ett par veckor.

Hela helgen har vi haft stralande sol och riktigt varmt. Idag har vi fatt en riktig forsmak pa sommaren da solen varmde pa ordentligt. Tyvarr kan jag inte lagga ut nagra bilder da jag inte har lart mig hur man gor det an...
Idag har vi mer eller mindre varit ute hela dagen. Vi borjade med (till KJ:s stora gladje...not...) att stada och rensa i garaget. Det gick dock valdigt snabbt da vi kunde konstatera att det inte var sa mycket som vi har hunnit samla pa oss under det har aret som vi har bott har.
Nar KJ var ivag till soptippen och aven inhandlade dagens middag (dock ej pa soptippen), bakade jag och Erik en hallonkaka. Alma passade pa att njuta ett par timmar i sin sang, men vaknade upp lagligt till fikat.
Hallonkakan hade vi inte bakat tidigare och den var riktigt god, till och med Erik som inte ar nagot kakmonster at tva rejala bitar! Kakan bakade man i en ugnsfast form och la forst i en smet som liknade sockerkakssmet, darefter la man pa massa farska hallon och toppade med en smuldegsliknande blandning med farskstott kardemumma i. Lovely!

Igar akte vi till Brent Cross (i utkanten av London) och besokte en ny... shoppinggalleria. Jag hade hort och blivit tipsad om att den skulle vara riktigt bra och valdigt smidig att kora till, vilket den ocksa var. KJ:s kommentar nar vi kom fram till parkeringen:
- Oj, det har var smidigt. Hit kan till och med jag tanka mig att aka fler ganger!
Jag ar ju inte lika svarflirtad som honom nar det galler shopping...
Dock tycker (till och med) jag att det inte ar sa trevligt att aka till en galleria en lordag, det ar ju sa mycket folk! Jag som har mojligheten att aka mitt i veckan da det ar lugnt och skont i affarerna, foredrar verkligen det.
Nar vi hade gjort det som stod pa var lista tankte vi inta lite lunch. Vi hade sett en trevlig suchirestaurang som vi tankte avnjuta lunchen pa, men det var sa mycket folk. Sa det blev till att muta de hungriga barnen med glass innan vi satte oss i bilen och korde hem (det tog dock bara en halvtimme).
Senare pa eftermiddagen tog Erik, Alma och jag en promenad ner pa byn medan KJ fick njuta (eller hur man nu ska beskriva det da LHC forlorade...) av att se pa hockeyn live via natet.
Som de senaste x antalet lordagar avslutade vi dagen med schlager. Eriks favorit var Snalla, snalla som ju faktiskt holl pa att vinna!

Teaterpremiär!

Erik och Toby var så spända av förväntan igår när de skulle på teater. Det var två riktigt busiga pojkar som jag lämnade när jag åkte från Tobys hus.
Som jag tidigare har skrivit har Erik och Toby en otroligt stark personkemi, häftigt att se när de bara är drygt 4 år gamla. De behöver bara titta på varandra så flinar de och efter en sekund är buset och leken igång. They are two naughty little boys, som Miriam (Tobys mamma) konstaterade glatt efter gårdagens utflykt.


Förväntansfulla grabbar!
Erik hade packat sin ryggsäck alldeles själv med snacks till honom och Toby (äppeljuice, russinpaket, minipåsar med Hula Hoops och varsin lollipop).

Teatern The Tiger Who Came To Tea, hade varit bra. Miriam var imponerad av Eriks kunnande av storyn innan den ens hade börjat. Han var mer insatt än vad både Toby och Miriam var :-).

Erik har tidigare i veckan sagt flera gånger till mig att han tyckte att det skulle bli läskigt att se teatern (han är otroligt rädd för utklädda människor. Farfar kan nog intyga om det, då Erik och han en gång var på stan i Linköping och en människa utklädd till ett stort lejon kom gående emot dem. Erik sprang iväg i raketfart och hann en bra bit innan farfar förstod vad som hände :-)). Vi hade dock pratat mycket om det och jag hade sagt att det inte var något som var läskigt. Jag hade förklarat för honom (som så många gånger förut) att det bara är människor som är bakom maskerna. Jag hade även sagt till honom att teatern utspelar sig på en scen och de som är på scenen kommer inte att gå ner till publiken. När teatern sen är färdig går människorna bakom scenen, tar av sig maskerna och går hem till sina barn. Efter detta var Erik någorlunda lugn, han ville ju samtidigt väldigt gärna följa med Toby.
När de sen igår satt i stolarna sa han till Miriam att han var rädd. Vad är du rädd för, hade hon frågat. Då hade han bara flinat och sagt att han inte var det, han skojade bara... När teatern sen hade börjat hade Erik full koll på att pappan som hade varit med i första scenen hade nu gått bakom, bytt om och kommit ut som tigern.
Som Miriam sa hade han ett riktigt vuxet tänk och var väldigt noga med att hela tiden hänga med på vad alla gjorde. Det var väl ett sätt för honom att övervinna sin rädsla.

Medan Erik var iväg på teater åkte Alma och jag till Karolin och hennes barn i Harpenden. Vi strosade runt på stan (det är ungefär lika stort som Berkhamsted) och njöt av fredagspulsen :-).
För att undvika den värsta lunchrusningen vid tolv satte vi oss på en pub en halvtimme tidigare. När vi var redo att beställa visade det sig att de bara serverade frukost fram till tolv. Så lunchen för oss alla blev sandwich med korv och rödlök. Vi hade dels inte så mycket tid på oss då jag skulle hämta Erik runt två plus att när vi väl hade fått in alla vagnar och barn och satt oss vid bordet var vi inte så sugna att resa på oss igen. Men, trevligt var det och det var ju det som var huvudsaken!

På vägen tillbaka till Toby somnade Alma så jag fick en riktigt skön och lugn pratstund med Miriam när vi kom fram.
Jag måste säga det igen, engelsmännen är ett riktigt skönt folk. De är så öppna, varma och trevliga och aldrig att man får känslan av att störa eller vara i vägen på något sett. Vips så står man där med en kopp te i handen och pratar om ditt och datt. Igår var även Miriams man hemma som jag inte tidigare har träffat. En riktigt trevlig prick med humorn på topp! Jag har lovat att introducera honom och KJ då jag tror de kommer ha riktigt kul ihop.

Vårt nya hus!

Här är vårt nya hus!
Igår åkte jag och barnen förbi där och träffade ägarens fru. Tillsammans med henne skulle vi bestämma i vilka rum vi vill ha gardiner. Då det i sovrummen även ska vara rullgardin bestämde vi även vilka rum barnen ska ha.


Här stoltserar Erik i sitt nya rum. Han valde självklart det största rummet som även har eget badrum (vilket även vårt sovrum har).
Alma fick "nöja" sig med ett något mindre rum som ligger närmast vårt sovrum. Hon hade inte lika många egna önskemål som storebror...

Huset som vi kommer att flytta till ligger i Felden, ca 10 minuter från Berkhamsted. Felden ska vara ett riktigt fint område, enligt de vänner och kollegor som vi har pratat med (det är ju lite svårt att veta när man inte är härifrån).
Vi känner båda att det ska bli riktigt kul att få prova på ett nytt område. Berkhamsted är en fantastisk fin stad och vi kommer definitivt fortfarande åka hit och njuta av stan. Erik kommer ju även gå kvar i skolan här samt ha kvar många av sina kompisar. Dock är det så att alla kompisar bor utspridda, några bor här, några bor i Hemel Heampsted (som Felden tillhör) och några bor i Chesham. Det är inte som i Sverige där de flesta kompisarna bor på gång- och cykelavstånd.

Huset är helt nybyggt, det är ingen som har bott där före oss. Det är fortfarande lite kvar att fixa på det, bland annat att sätta in heltäckningsmattor i vissa rum (ja, trots att huset är nytt inreds det med dessa mattor :-)).
Vi kommer att få tillgång till huset i slutet av mars och då kommer detta vara fixat. Under en månads tid kommer vi att ha dubbelt boende. Om vi får ihop logistiken kommer flyttlasset att gå när jag och barnen är i Sverige. Skönt att få slippa vara med den här gången, i Frankrike skötte jag och barnen hela flytten själva då KJ redan var på plats här i England.
Det ska ju dock tilläggas att varken nu eller då flyttar vi själva utan anlitar en flyttfirma som sköter nerpackning, flyttning och uppackning samt monterar ihop alla saker som de måste montera ner vid flytten.
Trots detta så är det ju ändå lite som man alltid vill fixa i samband med en flytt. Vi har blivit väldigt duktiga på att rensa... På tre år flyttar vi nu snart in i vårt fjärde hus.


Köket

Vi har ju lite tur som behöver flytta när det är dåliga tider. Ägaren som har ett byggföretag vill egentligen sälja huset. Marknaden är ju dock väldigt dålig nu, så för att "vinna" lite pengar väljer han istället att hyra ut det. Vilket vi är glada för :-).


Bilden är tagen i vardagsrummet som har en utgång till trädgården. Huset ni ser genom fönstret är vårt "summerhouse"...

Efter att vi hade varit i huset åkte vi hem till Eriks klasskompis Freddie. Freddie bor i Chesham, det tog bara 10 minuter att åka från nya huset och dit (något kortare resväg än vad vi har idag).
Freddie har en lillasyster som heter Claudia och är född samma år som Alma. Deras mamma Amiee och jag är också lika gamla vilket inte hör till vanligheten här. I detta område som vi bor i är jag en "ung" mamma. De flesta som jag umgås med är 5-10 år äldre än mig. Absolut inget fel på det men jag har ändå lite mer gemensamt med Amiee än de andra.
Amiees man är advokat och jobbar inne i London. Måndag till fredag åker han hemifrån vid sju på morgonen och kommer hem vid nio på kvällen. Det var Amiee som sa när vi var ute förra fredagen, att hon gärna skaffade ett barn till men då med en annan man...
Vi hade ett par trevliga timmar både ute i trädgården och inomhus i barnens playroom. Engelsmännen är tokiga i dessa playroom (förutom barnens sovrum inreder man rum i huset som bara innehåller barnens leksaker). Den första frågan som jag fick när vi tidigare besökte vårt nya hus, var om vi hade tänkt att ha ett playroom på entréplan.
Det ska bli väldigt spännande och se om vi själva blir så brittiska så att vi den dagen vi flyttar tillbaka till Sverige inreder med playroom :-).

Vårinköp!

Alma verkar trivas alldeles utmärkt i sin nya säng. Första natten vaknade hon flera gånger, inte för att sängen var ny utan för att hon inte hittade nappen. I spjälsängen har det inte funnits så mycket utrymme för den att försvinna, där har hon enkelt hittat den själv. I sin nya säng finns det betydligt fler ställen som en liten napp kan gömma sig på.
Inatt var det inte lika många gånger hon vaknade, antingen har hon kommit på ett nytt knep att hitta den på eller så var det bara en tillfällighet.
På mornarna har hon inte klivit ur sängen utan kör samma uppvaknande som tidigare, det vill säga sätter sig upp i sängen och kvittrar och bluddrar. Däremot har VI fått en förändring i vår morgonstund då Erik numer inte kommer in till oss, utan kryper upp hos Alma; sötnosar!

Igår gjorde Alma och jag det som vi gillar mest, utövade shopping i gallerian i Milton Keyens. Det hade kommit in riktigt mycket vårfint i affärerna, jag hittade (= köpte) jätte mycket till mig själv. Tur att jag rensade garderoben dagen innan :-).
Alma spenderade också lite pengar på nya kläder. Till storebror köpte vi en riktigt tuff Spiderman t-shirt som han ska ha på sig imorgon när han ska på teater.
Då barnen alltid har skoluniform på sig så blir de privata kläderna ett mer roligt inslag i livet. Denna t-shirt som jag köpte igår hade Erik själv tittat på när vi var i affären med mormor, då fanns den dock inte i hans storlek. När han fick se att jag hade köpt den igår blev han jätte glad, sken upp som en sol och sprang till mig och gav mig en stor kram och sa:
- tack snälla mamma för den här fina tröjan.
Hoppsan!

Tanken slog mig faktiskt när Alma och jag satt i bilen hem att livet är inte så tokigt ändå! Här sitter vi i bilen, strålande sol och härlig vårluft ute, gröna ängar som vi passerar, lite lagom ömma fötter (på både Alma och mig) efter turerna i affärerna och en man som sitter på kontoret och har boardmeeting och blir grillad av sin styrelseordförande från Stockholm.
Sämre kan man ju ha det :-)!
Ska dock tilläggas att visst kan jag själv sakna mitt yrkesliv och min egna jobbidentitet. Men är det något jag/vi har lärt oss under de här åren vi har varit ute, så är det att njuta av stunden.

Barnen och jag hade middagen för oss själva igår då KJ var ute och käkade med gänget från Stockholm. För att kompensera Almas och min "dåliga" lunch (sandwich på Costa) rullade vi köttbullar. Barnen (och jag) älskar köttbullar med kokt potatis, gräddsås, lingonsylt och broccoli.
När jag stod och lagade maten skrattade jag lite för mig själv och insåg hur mycket Kerstin (KJ:s mamma) har påverkat mig i mitt matinköp; ekologisk nötfärs, ekologisk potatis, ekologisk broccoli, ekologisk grädde, ekologisk mjölk, ekologiska ägg...
Medan jag lagade mat ägnade Alma stunden till att läsa dagens tidning.


I England limmar eller nitar man inte tidningen; urbota dumt!
De engelsmän som vi har frågat påstår att det är alldeles för omiljövänligt... Det kanske det är men då måste det finnas bra mycket annat som de kan tänka på istället.

Invigning!

Godnatt säger Erik och Alma!
Alma fick ikväll inviga sin nya säng som hon har ärvt från storebror.
Erik ville självklart vara med och mysa i den. Han var en riktigt snäll storebror och läste godnattsaga för Alma (som vi inte har börjat med än).
Som jag tidigare skrev så var vi ju på Ikea i helgen och inhandlade en nya madrass och påslakan till sängen.
Då vi är svenskar som har bott i Frankrike och i England, kan vi konstatera att hela familjen har olika kuddstorlekar! De svenska kuddarna känner ni ju väl till, i Frankrike är de mycket större åt alla håll och här i England är de mer långsmala.
Tänk vad mycket intressant man kan skriva om här på bloggen :-).

Alma var lite förvånad när hon skulle lägga sig, men hon somnade snällt och tyst. Hon visade inget intresse av att gå ur sängen, vi får se hur det blir imorgon när hon vaknar. När hon har sovit i sin spjälsäng har hon vaknat och legat och pratat och bubblat en bra stund innan vi tar upp henne. Imorgon ska det som sagt bli intressant och se om hon ligger kvar eller om hon kommer på att hon kan gå ur sängen själv.
Erik gjorde det inte när han fick den här sängen. Dock är Alma en större klätterapa än vad Erik var (inte så svårt att vara...), så hon kommer säkert på det.

Tidigare idag har Alma och jag varit hemma och städat min klädgarderob. Inte klokt vad grejer man kan rensa bort, det är så härligt när man gör det!
Titt som tätt kommer det klädinsamlingspåsar i brevlådan. I helgen fick vi just en som tillhörde en förening som stödjer blinda barn. Upphämtning av påsen sker imorgon, så det var väldigt passande att göra urrensningen nu.
Sist jag gjorde det var jag också duktig och la kläderna i en sån här plastpåse, dock kom de aldrig och hämtade den då; dåligt! Det var dock en annan förening så jag får hoppas på bättre lycka denna gång.

När vi hade hämtat Erik på skolan gjorde vi ett stopp på stan och utförde lite ärenden. Bland annat gick vi till bokhandeln och köpte en ny bok till Erik, "The Tiger Who Came To Tea".
På fredag är nämligen Erik medbjuden av sin kompis Toby (och hans mamma) på denna teaterföreställning. Föreställningen är i Milton Keyens, så både Erik och Toby kommer vara lediga från skolan. Erik är väldigt spänd och ser fram emot det jätte mycket. Han har aldrig tidigare varit på teater så han har lite svårt att föreställa sig hur det går till. För att underlätta lite för honom köpte vi boken så att vi dels kan läsa själva storyn innan, men också för att bygga upp förväntningarna. Denna bok är en riktig gammal klassiker här i England. Alla barnen och föräldrarna känner väl till den och har hört den många gånger.
Både för Erik och oss är den ju helt ny, det var bra att vi köpte boken så att vi kan läsa på.
När Alma och jag tidigare idag var och handlade mat på Sainsbury´s köpte vi även lite god matsäck till Erik och Toby. Jag vet inte hur många gånger jag har fått berätta för Erik vad påsen ska innehålla... spänningen är olidlig inför fredagen...
(det var boken The Tiger Who Came To Tea som Erik läste för Alma).

Citat `a la Erik

Måndag, igen...
Jag konstaterade tidigare idag att mina måndagar ser verkligen exakt likadana ut. Jag skulle kunna kopiera förra måndagens inlägg så får ni reda på vad jag har gjort idag :-).
Skjutsa till skolan - hem för att Alma ska sova - jag passar på att träna - Alma och jag äter lunch - vi hämtar Erik på skolan - Erik och Alma äter mellis - vi åker till Eriks fotbollsträning - vi kommer hem och Erik och Alma badar - vi äter middag - vi avslutar med barnprogram.


Erik var jätte trött ikväll. Även om han idag bara gick halvdag på skolan så har han ju som sagt sin fotbollsträning senare på eftermiddagen, och den tröttar verkligen ut honom.

Som jag tidigare har skrivit om så har ju SVT:s "På spåret" varit vårt fredagsnöje. Denna säsong har även Erik fått vara med och titta på det, han har tyckt att det är riktigt kul att se. Hans stora utmaning har dock inte varit att gissa vart man är på väg, utan hur många poäng man får när man ser siffran i rutan.
När Erik och Alma lekte i köket tidigare idag rev Alma ner några gamla tidningar som låg på hyllan. Bland annat en gammal Se och Hör som då hamnade på golvet med sidan om Ingvar Oldsberg uppåt.
När Erik får se detta säger han:
- Men mamma titta, På-spåret-mannen, vad gör han här. Det är ju Ingvar.
Jag vet inte om man ska skratta eller tycka synd om honom att som 4-åring ha detta i sin kunskapsbank. Dock har jag (som inte har varit ett lika stort fan av programmet som KJ) förstått att det numer är kult och inte töntigt att titta på det :-).

Som jag skrev igår är KJ i Turin och kommer tillbaka imorgon. När vi satt och åt middag ikväll säger Erik:
- Mamma, är du lite ledsen när inte pappa är hemma.
- Varför skulle jag vara det?
- För du gillar ju honom.

När vi senare gick och la oss skulle Erik sova i pappas säng, då han som sagt inte är hemma. När vi har släckt lampan och han försöker sova ligger jag kvar en stund. Efter ett tag ligger han fortfarande och tittar storögt och jag undrar vad han tänker på.
- Mamma, jag tänker på så mycket roligt. Jag tänker på skolan, drakar och monster. Det är så mycket jag har att tänka på i min hjärna.

När vi ändå är inne på citat från Erik måste jag ju skriva om en händelse som inträffade för någon månad sedan.
KJ skulle borsta tänderna på Erik och Alma innan de gick och la sig. Erik skulle även gå på toaletten och öppnar toalettlocket och ser att ett av Almas hårspännen ligger i toaletten.
- Pappa titta vad som ligger i toaletten.
- Nämen titta, har Alma pillat i ett hårspänne där, det måste vi ta upp säger KJ och sträcker ner handen (detta var innan Erik hade utfört sitt behov).
Erik säger då högt:
- Nämen pappa sådär kan du ju inte göra!
- Nähä, varför inte då? Vad tycker du att jag ska göra?
- Du får väl ringa rörmokaren.
Helt fantastiskt kul att höra detta från sin 4-årige son!
Jag sa till KJ att han kommer aldrig vara en sån pappa som Erik skryter om att min pappa gör det här och det här och det här själv. I Eriks värld (och även i den riktiga världen) så ringer vi alltid någon när vi behöver hjälp med något. Till KJ:s (och min) tröst ska tilläggas att då vi hyr huset ska vi inte göra något själva utan ringa mäklarbyrån så fort det är något.
Dock lyckas Erik ändå slå huvudet på spiken när han just säger "ring någon"!

Brittiskt (o)väder!

Jag skrev tidigare idag att det var strålande sol och 12 grader varmt. Vid lunchtid fick vi verkligen känna på det engelska vädret! Helt plötsligt började det att blåsa och efter någon timme vräkte regnet ner. Ytterligare några timmar senare sken solen igen samtidigt som det regnade, det hela avslutades med en rejäl hagelskur.

Efter lunchen flög KJ till Turin, dock inte för att se inomhus-EM (det kanske redan är slut?). Han kommer hem redan på tisdag så det blir ingen lång tur.
Jag, Erik och Alma åkte då till våra kompisar i Chesham och tillbringade eftermiddagen där. Sonja och jag hade planer på att packa en picknickkorg och ta med barnen till skogen, men det fick vi ju ställa in då solsken omvandlades till regn. Det gick dock ingen nöd på barnen då vi spelade spel och fikade inomhus istället. Erik och Jack har verkligen roligt ihop. Jacks lillebror George som är drygt två år tycker det är superkul att få vara med de stora grabbarna och leka.
Alma är just nu inne i en extrem mamma-period. Det är bara jag som gäller och hon ska helst sitta på mig. Möjligen kan hon gå några steg framåt om hon får en biscuit...

Då det som sagt regnade på eftermiddagen fick Alma damma av Eriks gamla gummistövlar från Po.p. Jag kommer ihåg att när Erik hade dem hade han svårt att få i fötterna för att han har så högra vrister. I Almas fall var det dock inga problem att få i foten (trots även hennes numera höga vrister), däremot satt de väldigt tajta över vaderna. Det var på gränsen att hon fick i sina knubbiga ben. Stövlarna är egentligen ett nummer för stora men det är ingen risk att de ramlar av på henne då vaderna sitter som stoppklossar :-).


Erik och Jack i deras trädgård (bilden togs för ett par veckor sen).

Ju längre tiden går här i England desto mer pratar Erik engelska. När vi som en sån här dag har tillbringat eftermiddagen med kompisar, pratar han i stort sett bara engelska även när vi är hemma själva. Jag tror dock inte att det är någon risk att han glömmer bort svenskan, det är han för stor för (tack och lov :-)). Vi pratar ju också hela tiden svenska hemma (om inte Erik har kompisar här) så han underhåller det ju hela tiden.
Hans engelska ordförråd börjar nu dock bli större än det svenska. Vissa ord kan han bara på engelska och får fråga vad det heter på svenska. Häromdagen frågade han mig vad triangle heter på svenska.
Den dagen han börjar prata Victoria Silvstedt-engelska flyttar vi hem omgående!

Ikea Wembley

Alma och KJ läser The Sunday Times!

Gårdagens utflykt gick till Ikea i Wembley (London). Det var premiär för oss att åka till det Ikea då vi tidigare har valt Ikea i Milton Keyens. Nu hade jag hört att Ikea Wembley skulle vara större med mer i sortimentet, så vi tyckte det var lite kul att testa något nytt (KJ kanske inte skulle beskriva det som kul att åka till Ikea...).
Detta är det närmsta Ikea för oss men vi tyckte inte att det var någon hit. Visst var det större men det blev med automatik mer rörigt och ofräscht.
Det är inte ofta som vi är i London men varje gång vi är där slås vi av hur mycket slitnare allting är och vad mycket folk det är runt omkring en!
Det är häftigt att det är sån skillnad bara 30 minuter bort från London. Här ute "på landet" är människorna mer vänliga, bilarna kör lugnt och försiktigt, husen är rena och mysiga och affärerna är små och tilltalande.
För att jag inte ska få arga kommenterar från Frida och Jakob :-), är det bäst att jag tillägger att visst är London charmigt, det är bara en helt annan värld mot hur vi har det här i Berko!

På Ikea handlade vi nya madrasser till vår och Almas säng. Det blev även lite annat smått och gott som alltid har en viss benägenhet att slinka ner i den gula påsen när man går runt där. I The Swedish shop handlade vi ballerinakex, chokladbollar, godisfiskar, kexchoklad, dillchips och lingonsylt. Så nu har vi fyllt skafferiet för ett tag framöver!

På vägen hem åkte vi via Watford och beställde sänggaveln (4-6 veckors leverans) som jag och Alma hade tittat på tidigare i veckan.
När vi satt i bilen från Ikea satt Erik och Alma och pratade i baksätet. Efter en stund tystnar Alma och sitter tyst resten av vägen till Watford (20 minuter). Erik fortsätter prata med oss och vi tittar på allt roligt som vi passerar.
När vi kommer fram till Watford och jag öppnar Almas dörr visar det sig att hon har tagit storebrors godispåse (det var ju lördag) och mer eller mindre ätit och slickat på alla bitarna. Hon sken som en sol när jag öppnade dörren och var alldeles kladdig runt munnen och på händerna (turligt nog äter inte Erik choklad så det var mest sött och sliskigt). Erik såg ut som ett frågetecken när vi frågade om han inte hade sett vad hon gjorde?!
Så nu har Alma 17 månader haft sin godispremiär. Vi hade dock tänkt att försöka undvika godis fram till 3 års ålder. Jag har en känsla av att det kommer att bli svårare nu när Erik plockar fram godispåsen på lördagar...
Vi hade iallafall roligt åt hela situationen och skrattade gott alla fyra!

Turligt, eller jag kanske ska skriva skickligt nog, var vi hemma till hockeyn som började vid tre (LHC mot några...).
Alma och jag tog då en promenad ner till stan och handlade inför kvällens schlagermiddag.
Vi har haft (har) strålande sol och 12 grader varmt hela helgen, lovely!

Girls night out!

Gårdagskvällen var riktigt trevlig! Fantastiskt skönt att få klä upp sig lite och gå ut på egen hand.
Erik tyckte dock att det kändes lite konstigt att mamma skulle gå ut utan honom. När vi satt i bilen (de skjutsade mig till puben) konstaterade han även att han inte kunde få någon puss då jag hade läppstift (rött, kvällen till ära!) på mig... Det känns som att mamma borde gå ut och svänga sina lurviga lite oftare...

Puben som vi var på var jätte fin och trevlig. Inte alls särskilt brittisk, det kanske var därför den föll mig i smaken :-). The Old Mill heter den, nästa gång ni kommer på besök blir det nog en vända dit!
Jag kunde dock konstatera att britterna inte har någon vidare matkultur (vilket jag väl redan innan hade förstått). Vi beställde lite smårätter som förrätt så att alla kunde sitta och plocka. Ostar med tillhörande chutney, olika sorters skinka och korvar samt tomater i olika utföranden plus att det även beställdes in en SUSHIbricka. Hur kan man ens tänka tanken att beställa in en sushibricka att äta tillsammans med det övriga?!

De flesta blev nog lite småfnittriga efter ett par glas vin (inte en öl serverades vid vårt bord!). Ett stort samtalsämne var de hemmavarande männen och deras sätt att vara och icke vara en pappa/äkta man. Som jag tidigare har berättat verkar ju engelsmännen leva ett helt annat liv när det gäller jämställdhet. Efter gårdagens kommentarer kan man ju ens undra om de vet var det är.
En mamma satt och pratade högt och tydligt om att hennes man minsann inte gör någonting hemma. Han kunde varken städa eller laga mat, inte ens en toast kunde han göra (= stoppa brödet i brödrosten) utan att den blev bränd. Övriga kvinnor vid bordet höll med och satt även de och beklagade sig över männen och deras inställning till att inte hjälpa till i hemmet. Till slut kunde jag inte vara tyst (vilket jag hade varit under hela denna diskussion) utan sa att deras män är ju just såna här för de får ju inte ens försöka, kvinnorna gör ju allt ändå.
Frågan kom även upp om någon ville ha fler barn. Den bästa kommentaren kom då från Aimee som har två barn.
- Jag skulle gärna ha ett barn till men i så fall med en annan man.
Alla skrattade högt och hon fortsatte:
- Min man gör ingenting hemma, han tar varken ansvar för barnen eller hemmet. Om jag hade en man som visade lite intresse skulle jag gärna ha ett barn till, men nu när jag får ta hand om allting själv orkar jag inte med ett till.
När hon sa detta var hon inte arg, besviken eller ledsen utan hon kunde bara glatt konstatera det.
Shannon la då till att hennes man har aldrig gått upp på nätterna (de har också två barn) när barnen har vaknat. Blöja har han bytt i enstaka fall men oftast har han bett Shannon ta det och gärna att hon ska gå undan och göra det om det är nummer två som är i blöjan.

Det mest fascinerande är ändå att kvinnorna tycker inte att det är något konstigt, de bara konstaterar att så här är det. Jag kommenterade faktiskt inte ämnet så mycket då jag inte ville känna mig som "hon från Sverige som tror att hon har världens bästa man" :-).

Bob the Builder

Igår var det World Book Day. Haresfoot (Eriks skola) har firat detta genom att ha Book Week hela veckan. De har haft extra fokus på att läsa böcker. Alla elever har fått ta med sig sin favoritbok till skolan som lärarna har haft högläsning ur. Erik hade självklart med sig Charlie and Lola.
I onsdags var det ett stort förlag, Usborne books, som hade ordnat en liten försäljning av sina böcker på skolan.
Avslutningsvis ska alla elever och lärare idag vara utklädda till sin favourite book character. Erik valde då Bob the Builder, vilket kanske mer är en seriefigur men det är nog inte själva valet som räknas utan mer glädjen över att få klä ut sig.


Så här stolt och fin var Erik när han åkte till skolan. Glädjen var stor, både hos KJ och Erik, då han hade på sig en Atlas Copco hjälm.
"Gratisreklam!" sa en stolt pappa, tvivlar dock på att han kan se fram emot någon merförsäljning av sina produkter...

Erik & Grace

Den här dagen har försvunnit i ett nafs!
När Alma sov på förmiddagen hade jag ett träningspass. Därefter skulle lunch tillagas och vi båda skulle äta innan det var dags att åka till Erik. På torsdagar slutar Erik skolan 1.15 och det brukar alltid bli lika stressigt på slutet att komma dit i tid.
Idag skulle vi även ta med oss Grace hem då de hade bestämt att de skulle ha en playdate (= jag hade, då det var min tur att ha Grace här, frågat Shannon om Grace kunde följa med oss hem idag :-)).
Grace är en helt fantastisk 4-åring som pratar och pratar och pratar. Som Shannon sa när hon hämtade henne här senare idag, "man kan inte ha några hemligheter i familjen". Erik har peppar, peppar inte kommit i det stadiet än.

Fortfarande tycker jag att den brittiska engelskan är helt fantastiskt vacker, framförallt när det är ett litet barn som pratar den. När vi satt i bilen på vägen hem från skolan satt Grace i passagerarsätet bredvid mig, helt plötsligt säger hon:
- Anna, what a lovely car you have.
Ni kan ju tänka er den meningen komma från en 4-åring med ett grymt brittiskt uttal! Jag skrattade gott med henne och sa att det är ju precis en sån bil som din mamma har... Shannon påpekade dock senare att hon nog sa det för att min bil var så välstädad, till skillnad mot deras.
På vägen hem gjorde vi ett stop i lekparken. Dock ville både Erik och Grace åka hem ganska omgående, det var dels lite kallt idag plus att Grace verkligen såg fram emot att få komma hem till Erik och leka med hans leksaker.


Erik, Grace och Alma i lekparken. På det här kortet tycker jag Alma är grymt lik mig när jag var liten.


Alma börjar lacka ur och tycker att mamma är jobbig som ska ta kort. Nu för tiden vänder hon demonstrativt bort huvudet när kameran tas fram. För att kunna ta det här kortet fick jag gå runt gungan för att få till en någorlunda bra bild.


Erik och Grace var ute själva och lekte på vår baksida. Det är häftigt att se hur stora barnen har blivit. Denna lilla picknick ordnade de helt själva; bar ut möblerna från leksaksboden, dukade upp med porslinet och samlade stenar och löv till att ha som fika. När allt var klart satte de sig båda vid bordet, precis som ett gift par...

Imorgon blir det åter en hektisk dag. På förmiddagen ska Alma och jag träffa en mäklare och titta på ett hus som hyrs ut på samma gata som vi bor på.
Vi har mer eller mindre bestämt oss för ett annat hus som ligger i Felden, 10 minuter från Berkhamsted. Vi har dock inte skrivit kontrakt än, blir troligtvis i nästa vecka. Vi vill dock gärna titta på det här huset på vår gata, för att se vad vi tackar nej till.
Senare på dagen ska Erik hämtas också har han simskola. På kvällen ska jag iväg på Girls night out! Jihaaa, äntligen lite party! Vi är 10 mammor från Eriks klass som har bokat bord på en pub här i Berkhamsted. Shannon och jag skrattade idag och sa att vi alla kommer ha ätit upp på fem minuter och därefter börjar frågan vem som behöver gå på toaletten :-)! Det ska bli oerhört kul, jag och flera med mig har sett fram emot det hela veckan.
Utöver detta måste vi klämma in en liten handling också. Hur ska jag någonsin kunna börja jobba?! Tur att vi har lärt oss att njuta av stunden och verkligen uppskatta åren vi har utomlands!

Gårdagen!

Igår när Alma och jag hade lämnat Erik på skolan åkte vi till Watford som ligger ett par mil från Berkhamsted. Det är en betydligt större stad och det märks att man bara är ett par mil från London när man är där. Trafiken är riktigt livlig och det är filer, trafikljus, rondeller och bilar precis överallt. Vi har varit där ett par gånger tidigare men det har alltid varit KJ eller min pappa som har kört (när pappa är här på besök vägrar han flytta sig från ratten, han tycker det är så himla kul att ratta bilen i vänstertrafik...). Jag var riktigt glad att jag numera känner mig helt bekväm i mitt körande då det var full fokus på trafiken som gällde. Det är ju dock en oerhörd fördel att köra med GPS, kör man fel (vilket jag gjorde :-)) är det bara att fortsätta och vänta på att GPS:en tar fram en ny väg. Me like!
Uppdraget var att åka till en möbelaffär som heter Furniture Village. Vi har aldrig varit där men jag har sett annonser i tidningarna plus att butiken ser helt okej ut på nätet, påminner lite om EM och Mio. Mitt syfte var att Alma och jag kunde åka dit och kolla läget, för om det inte var något att ha är det onödigt att vi ödslar tid på det i helgen. Affären var helt okej men var väl inte riktigt i vår stil.
Det vi är ute efter är dels en sängstomme till vår säng samt ett nytt köksbord. En sängstomme hittade jag där som var riktigt fin (i ek) men köksbordet blir nog inhandlat på Ikea.
Senare på kvällen sa jag till KJ att i jämförelse med Watford känns Berkhamsted riktigt sömnigt och lantligt. Man känner sig nästan som kusinen från landet när man kör i en stad som Watford. I Berkhamsted har vi EN korsning med trafikljus...

På eftermiddagen hade jag utvecklingssamtal på Haresfoot. Mrs Gee, Eriks klassföreståndare, hade bara gott att säga om Erik. Å andra sidan vore det konstigt om det inte var så när de bara är 4 år :-)!
Som Mrs Gee sa, "Erik is a very happy little boy who loves school and his friends". Hon berättade även att han har många kompisar och han är en sån pojke som alla vill leka med. Just detta känns extra skönt att höra då vi ju självklart många gånger har tänkt "vad har vi gjort" när vi har valt att bosätta oss utomlands. Det är ju ingen självklarhet att barnen trivs och passar in i det nya landet och miljön.
Det engelska språket har han numer inga problem med utan ligger på samma nivå som sina klasskompisar. Hon avslutade med att säga att han älskar att leka med lego och är helt "amazing" på att skapa saker. Just detta blev KJ extra stolt över då han sedan tidig ålder försöker väcka Eriks intresse till att bli ingenjör :-)!


Turligt nog kom jag ihåg att ta med kameran igår när jag var på skolan.
I det här lilla huset går Erik och hans klasskompisar.


Erik och Alma utanför skolans Sports Hall.