Teaterpremiär!

Erik och Toby var så spända av förväntan igår när de skulle på teater. Det var två riktigt busiga pojkar som jag lämnade när jag åkte från Tobys hus.
Som jag tidigare har skrivit har Erik och Toby en otroligt stark personkemi, häftigt att se när de bara är drygt 4 år gamla. De behöver bara titta på varandra så flinar de och efter en sekund är buset och leken igång. They are two naughty little boys, som Miriam (Tobys mamma) konstaterade glatt efter gårdagens utflykt.


Förväntansfulla grabbar!
Erik hade packat sin ryggsäck alldeles själv med snacks till honom och Toby (äppeljuice, russinpaket, minipåsar med Hula Hoops och varsin lollipop).

Teatern The Tiger Who Came To Tea, hade varit bra. Miriam var imponerad av Eriks kunnande av storyn innan den ens hade börjat. Han var mer insatt än vad både Toby och Miriam var :-).

Erik har tidigare i veckan sagt flera gånger till mig att han tyckte att det skulle bli läskigt att se teatern (han är otroligt rädd för utklädda människor. Farfar kan nog intyga om det, då Erik och han en gång var på stan i Linköping och en människa utklädd till ett stort lejon kom gående emot dem. Erik sprang iväg i raketfart och hann en bra bit innan farfar förstod vad som hände :-)). Vi hade dock pratat mycket om det och jag hade sagt att det inte var något som var läskigt. Jag hade förklarat för honom (som så många gånger förut) att det bara är människor som är bakom maskerna. Jag hade även sagt till honom att teatern utspelar sig på en scen och de som är på scenen kommer inte att gå ner till publiken. När teatern sen är färdig går människorna bakom scenen, tar av sig maskerna och går hem till sina barn. Efter detta var Erik någorlunda lugn, han ville ju samtidigt väldigt gärna följa med Toby.
När de sen igår satt i stolarna sa han till Miriam att han var rädd. Vad är du rädd för, hade hon frågat. Då hade han bara flinat och sagt att han inte var det, han skojade bara... När teatern sen hade börjat hade Erik full koll på att pappan som hade varit med i första scenen hade nu gått bakom, bytt om och kommit ut som tigern.
Som Miriam sa hade han ett riktigt vuxet tänk och var väldigt noga med att hela tiden hänga med på vad alla gjorde. Det var väl ett sätt för honom att övervinna sin rädsla.

Medan Erik var iväg på teater åkte Alma och jag till Karolin och hennes barn i Harpenden. Vi strosade runt på stan (det är ungefär lika stort som Berkhamsted) och njöt av fredagspulsen :-).
För att undvika den värsta lunchrusningen vid tolv satte vi oss på en pub en halvtimme tidigare. När vi var redo att beställa visade det sig att de bara serverade frukost fram till tolv. Så lunchen för oss alla blev sandwich med korv och rödlök. Vi hade dels inte så mycket tid på oss då jag skulle hämta Erik runt två plus att när vi väl hade fått in alla vagnar och barn och satt oss vid bordet var vi inte så sugna att resa på oss igen. Men, trevligt var det och det var ju det som var huvudsaken!

På vägen tillbaka till Toby somnade Alma så jag fick en riktigt skön och lugn pratstund med Miriam när vi kom fram.
Jag måste säga det igen, engelsmännen är ett riktigt skönt folk. De är så öppna, varma och trevliga och aldrig att man får känslan av att störa eller vara i vägen på något sett. Vips så står man där med en kopp te i handen och pratar om ditt och datt. Igår var även Miriams man hemma som jag inte tidigare har träffat. En riktigt trevlig prick med humorn på topp! Jag har lovat att introducera honom och KJ då jag tror de kommer ha riktigt kul ihop.