Ledig dag!

Nu har vi familjen Brorsson här på besök.
Idag har vi haft en riktigt trevlig och härlig dag med strålande sol och 15 grader varmt, definitivt årets varmaste dag!
Erik hade "business as usual" men KJ hade tagit ledigt.
Efter att jag hade skjutsat Erik till skolan strosade vi ner till stan. Nya vårskor inhandlades till Edvard och därefter bar det av till lekparken så att barnen fick leka av sig lite. Därefter gick vi vidare till puben the Boat (oj, vad avis min pappa blir nu...) och åt en god lunch på UTEserveringen! Vi njöt i fulla drag och sa mer än en gång att det här kan man inte göra i Sverige nu... :-)
På eftermiddagen åkte hela familjen (Börjeson) iväg till Eriks simning. Det var premiär för KJ att spana in sin son. Erik tyckte det var extra roligt och spännande att pappa var med och tittade.
Idag var ALLT en tävling för Erik... Det är en tjej som går i Eriks grupp som är riktigt duktig. Det var så tydligt att Erik tävlade mot henne och såg det som en utmaning att komma före henne i allt. Efter simskolan hade KJ och Erik följande dialog:
- Erik vad duktig du var på simskolan, vad roligt det var att se dig.
- Ja.
- Tjejen som var med var också duktig.
- Ja pappa.
- Tävlade ni mot varandra?
- Ja, fast pappa, jag vann hela tiden så jag var duktigast.

Efter simskolan åkte vi iväg till Sainsbury´s och handlade lite inför helgens middagar. Det kändes väldigt ovanligt att vara iväg hela familjen, nästan så att jag tyckte att det var lite jobbigt att det invanda mönstret bröts... Dock har det känts oerhört lyxigt att KJ är ledig en helt vanlig fredag.

Familjen Brorsson har nu i eftermiddag och kväll varit och besökt ett par andra svenska vänner som bor 45 minuter härifrån. Nu väntar vi på att de ska komma hem och KJ ska spana in om bilen är hel :-).

Helsida i the Times!

"Princess says she´ll marry the personal trainer who made her fit to be Queen" är rubriken på sidan 34 i dagens the Times. Nästan en hel sida har ägnats åt det svenska kungahuset och gårdagens förlovning mellan Victoria och Daniel.
Inledningsvis skriver de "There was nothing but bleak news on the schedule in Sweden yesterday morning - the carmaker Saab flailing for life, a financial meltdown in nearby Baltic states - and most Stockholm jounalists were glumly turning on their desktop anti-depression lamps for another day at the coalface.
Then came the flash from the Palace: Crown Princess Victoria of Sweden is to marry her fitness trainer."
Riktigt kul att läsa och jag visade stolt tidningen för min engelska kompis Miriam som var här idag. Hon var dock bara måttligt intresserad och ska jag vara ärlig så är jag det med... Dock är det kul att Sverige uppmärksammas i den engelska tidningen!

Idag har jag och Alma mest förberett inför morgondagen. Då kommer först Karolin och hennes barn och stannar över lunch och eftermiddagsfika. På eftermiddagen (innan Karolin åker hem) kommer familjen Brorsson från Sverige och stannar över helgen.
Så direkt efter att vi hade lämnat Erik på skolan åkte vi till Hemel och inhandlade mat på Sainsbury´s. Nu för tiden är det dock inte lika enkelt att storhandla med Alma. Hon är inte alls lika nöjd längre med att sitta fastspänd i varuvagnen och TITTA PÅ medan mamma plockar.
Väl hemma var Alma trött efter förmiddagens aktivitet och sov gott i två och en halv timme. Då passade jag på att prata med mamma i telefon, laga lite mat och bädda fyra sängar på gästvåningen. Bara det kräver sin hemmafru :-)!

Eriks kompis Toby och hans mamma Miriam, som jag nu har lärt känna väl, följde med oss hem efter skolan. Erik och Toby var utomhus och lekte hela eftermiddagen, det var inte lätt att få dem att avbryta leken och komma in. De har så fantastiskt roligt tillsammans och det är aldrig något gnäll eller bråk dem emellan. Det är häftigt hur personkemin kan stämma mellan två 4-åringar! När Toby skulle åka hem stod de ute i hallen och pussade och kramade varandra bye-bye (spontant, utan att vi mammor behövde säga något), så söta!
Miriam sa att Eriks engelska hade blivit ännu bättre bara på de senaste veckorna. Hon var grymt imponerad av det brittiska uttalet (Frida och Jakob, ni kommer ha så kul när ni träffar Erik nästa gång).

På tal om hemmafru så ska jag nu kolla på Desperate Housewifes, nya säsongen börjar ikväll!

Farmors flicka!

Alma och farmor, julen 2007

Att Alma har fått sina mörka drag från farmor (och pappa) är ju ganska uppenbart. När de små tänderna började titta fram såg vi ganska snart att även dem är från farmor (fina!). Vi har även förstått att Almas totala intresse av mat även det kommer från farmor (när hon var liten). Och idag uppenbarade sig ännu en likhet; Alma har utrustats med farmors höga vrister.
Nya skor skulle inhandlas då hennes befintliga har blivit alldeles för små. Expediten som hjälpte oss inne i skoaffären konstaterade att Alma hade väääldigt höga vrister och att hennes små stackars fötter var mer eller mindre ihopklämda i de gamla skorna. Detta kom (nästan) som en överraskning för mig då Alma inte tidigare har haft såna fötter (jag har nämligen tänkt extra mycket på det då även Erik har höga-vrist-fötter och alltid har varit svår med skor). Efter många provningar hittade vi dock ett par skor som jag både tyckte var fina och som satt riktigt bra.


Alma spatserar glatt i sina nya skor! Skorna är vita med ljusgröna detaljer, vilket kanske är lite svårt att se på bilden.

Då Erik hade heldag på skolan idag passade Alma och jag på att göra lite ärenden på stan. Jag räknade ihop att det var sju uppdrag som skulle genomföras och det tar sin lilla tid när Alma helst ska gå själv och göra allt i sin egen lilla takt.
Vi började dock med att lämna in bilen på tvätt. Här i stan finns det en firma (= tio polacker) som tvättar bilarna in- och utvändigt för hand. För 20 pund (inkl dricks) blir bilen skinande ren och alla små leriga fötter tvättas bort från sätena. Otroligt smidigt att åka dit, lämna bilen, strosa runt på stan och hämta upp den nytvättad, me like!
Alma och jag tittade även in hos hela familjens frisör Claire (nästan, Eriks frisör är fortfarande pappa), som klippte luggen på Alma. Oj, vilken typisk tjej Alma redan är! Hon satt helt blixtstilla (utan russinpaket eller napp) och lät Claire forma fram en liten frisyr.
Efter denna lilla visit fick vi så mycket uppmärksamhet hos alla tanter på stan så att mammas stolta hjärta nästan sprack! Det var till och med två damer som satt i en bil, som stannade extra för att bara peka, titta och le åt Alma. Me like again :-)!

När vi hämtade upp Erik på skolan hade han med sig pannkakor hem. Idag är det nämligen pancake day i England (det var ju passande när det i Sverige är semlor idag!). Jag trodde dock att de hade fått göra pannkakorna själva, men Erik talade snabbt om att pannkakorna hade varit färdiga i ett paket (väldigt konstigt i hans värld...), och de hade bara fått dekorera dem. Erik hade valt socker och smör (vad annars...). Det vanligaste i England är nog annars pressad citron och socker.
Barnen hade ju som sagt fått dekorera dem själva och Eriks pannkaka var så sockrig och söt att inte ens han själv kunde äta upp alla bitar när vi kom hem (det var nämligen strängt förbjudet att få äta den i den nytvättade bilen)!


Erik ville äta sitt mellis utomhus, som idag bestod av pannkaka och banan!

Det är så härligt att våren är här! Vi har svenskt aprilväder och njuter i fulla drag. Nu kan dörrarna stå öppna och barnen kan gå in och ut (så länge det inte regnar vill säga...). En STOR fördel med England (i jämförelse med Sverige, inte Frankrike :-))!

Svenskt umgänge

Igår var Alma och jag hembjudna till den här svenska tjejen som vi träffade på parkeringen i St. Albans (jag skrev om det i ett tidigare inlägg). Karolin och hennes familj bor i Harpenden som ligger ett par mil härifrån.
När jag kom in i deras hem slog det mig hur svenskt allt var, från möbler och gardiner till leksaker. Det hör ju inte till vanligheten att komma in i ett engelskt hus med 100 % svensk inredning. Även om vi har besökt andra svenska familjer här så har ju de flesta bott här en längre tid och hunnit fylla på med engelska prylar.
Jag fick mig en rejäl släng av hemlängtan och satt i köket och njöt av att höra det härliga puttrande ljudet av en hederlig svensk kaffebryggare :-).
Det var jätte kul att träffas och vi hade mycket gemensamt. Det är ju inte alla människor som man känner att det känns helt rätt att umgås med, men här har vi nog hittat rätt.
På torsdag är Karolin och barnen (Oliver 2,5 år och Agnes 7 veckor) hembjudna till oss över dagen. Då kommer de även få träffa Erik som slutar skolan efter lunch.

Då det var måndag igår var det även dags för fotbollsträning för Eriks del. Det är så roligt att gå med honom dit, han njuter verkligen i fulla drag och kinderna är alldeles röda av ansträngning i flera timmar efteråt!
De två tränarna är riktigt duktiga och de hittar på många olika moment och lekar för barnen. Igår fick de sätta fast sina västar (som de har på sig vid lagindelning) i byxlinningen för att leka åsnor. 12 barn sprang runt med svansar och skrek "iiiooo". Ni kan ju tänka er glädjen och paniken när sen ena tränaren skriker "here I come" och börjar jaga barnen för att ta deras svansar. Ljudnivån var enorm då även vi föräldrar skrattade högt på bänken åt denna syn och äkta glädje som lyste i barnens ögon.
Även Alma tycker det är kul att gå dit. Hennes sport är (förutom att äta äppelklyftor och russin) att leta efter Erik på fotbollsplanen, peka och skrika E-i, E-i. Även där utspelas äkta glädje när hon hittar storebror!

Oj! Nu när jag sitter här och skriver hör jag röster utanför fönstret. Ser att vår gardener Charlie med kollega har kommit hit för första gången på länge. Charlie var ledig i december för att egentligen ha börjat i slutet av januari, men då nästan hela februari har varit full av snö har det liksom inte varit läge att klippa gräs och buskar.
Man får verkligen tänka på att man inte alltid har huset för sig själv. Är det inte Charlie som dyker upp så kan fönsterputsaren stå utanför fönstret eller så är det brevbäraren som kommer innanför dörren (han öppnar oftast dörren och lägger in posten istället för att böja sig ner då vårt brevinkast är i golvhöjd). Allt är ju dock godkänt av oss och nu har vi (jag) verkligen vant mig och tycker det är trevliga inslag i vardagen!

Hemmadag!

Min dag började med en riktigt skön sovmorgon. Mormor och morfar höll i frukostruljansen medan jag själv låg i sängen och snusade vidare; lyxigt och skönt! Imorse var vi nog dock alla rätt trötta då både Erik och Alma behagade att sova till halv åtta.
När jag senare på förmiddagen frågade Erik vad han ville göra idag kom svaret direkt:
- Mamma, idag vill jag vara hemma. Hela dagen.
Det visade sig dock sen att han gärna följde med ut på en promenad. Vi gick ner till High Street och mormor och morfar inhandlade det sista som de ville ha med sig till Sverige. Därefter gick vi vidare till kanalen (obligatoriskt när Erik är med på promenad) och matade ankorna och svanarna och avslutade med lek och stoj i den stora lekparken. Alma som hade sovit sen en stund tillbaka vaknade dock lägligt när vi var i parken. Så även hon fick ta del av gungorna, rutchkanan och klätterställningarna.

Vid fyra kom taxin som skulle köra mina föräldrar till Heathrow. Då hade vi innan dess hunnit äta lunch och dricka kaffe och äta Eriks bullar. Så vi skickade iväg mormor och morfar med gott samvete :-)!

Nu sover Erik och Alma sen någon timme tillbaka. Imorgon börjar det riktiga vardagslivet igen så då gäller det att alla är pigga! Själv ska jag nu sätta mig i soffan, slötitta på TV och läsa svenska tidningar som pappa hade med sig. Om några timmar kommer KJ hem och jag har lovat honom att hålla mig vaken, får se om jag lyckas...


Spana in koncentrationen! Erik njöt verkligen av att få vara hemma och leka SJÄLV med SINA leksaker. Alma fick hålla sig på behörigt avstånd...


Denna bild mailade KJ och Kristian idag. Jag vet inte hur man ska tolka den; antingen var de trötta på mer whiskey eller så var alla destillerier stängda på en söndag. Svärfar blev dock stolt och lite avundsjuk ;-).

Winslow

Idag var vi alla sugna på en liten utflykt. Vi packade in oss i bilen och ställde in GPS:en på den lilla staden Winslow. Vi valde bort motorvägen så det blev en tur på en knapp timme, på små och mycket trevliga vägar genom engelska byar.
De senaste dagarna har vi haft riktigt härligt vårväder. Drygt 10 grader varmt och strålande sol, vilket ju gjorde turen ännu mer trevlig (mina föräldrar ser inte fram att åka tillbaka till Sverige med snö och minusgrader).
Winslow ligger ca 5 mil nordväst om Berkhamsted. Jag hade aldrig varit där förut och det visade sig vara en väldigt pittoresk och trevlig liten by. I jämförelse med området häromkring där vi bor, var detta betydligt mer traditionellt engelskt. Det var låga små hus med halmtak och vägarna var så smala så att det på vissa ställen knappt gick att mötas. Det var som smalast mitt uppe på en bro. Bron var så brant så det gick inte att se om man mötte någon, man fick smyga fram försiktigt med bilen och hoppas på att ingen kom i full fart från det andra hållet.


Erik och Alma njuter av vårsolen på det lilla torget i Winslow!


Självklart fanns det en pub i byn. Där gjorde vi ett stop och njöt lite extra av att bo i England :-)

När vi kom tillbaka till Berkhamsted parkerade vi bilen och gick och strosade lite på High Street och köpte med oss fika hem.
Det är så skönt, häftigt och roligt att Alma numera tar sig fram på egna ben. Hon var ju lite seg i starten men nu är det full fart som gäller. Det är sällan vagnen behövs tas med nu. Hon vill fortfarande gärna hålla handen när vi är utomhus och promenerar, vilket även känns lite tryggt för egen del...

KJ rapporterar från Skottland att han och Kristian har det alldeles utmärkt. Vädret är ganska kallt, regnigt och blåsigt men de njuter för fullt av whiskeyprovningarna. Idag hade det varit ett riktigt lyckokast när de besökte ett destilleri. De hade valt att köpa den lite mer exklusivare varianten av den guidade turen, och blev då de enda som skulle guidas runt. Så de njöt av att få en personlig vandring och kände sig mer eller mindre som (whiskey)kungar!

Fredag hela veckan...

Idag var det nästan som att vara tillbaka helt i vardagsrutinerna. Erik var hembjuden till sin kompis Jack i Chesham. Då hans lillebror går på Happyhare (som är skolans dagis) på fredagar, skjutsade jag dit Erik och mötte upp Jack och hans mamma där.
Erik och Jack hade haft en riktigt rolig förmiddag. Först hade de fått följa med mamma Sonja och handla, vilket hade varit en riktig upplevelse för somliga... Jack och Erik hade riktigt busat till det, de var överallt och på allt, övriga stackars medmänniskor hade dock tagit det med ro och tyckt att de var charmiga. Därefter hade de gått hem till Jack och målat stora teckningar. Jack var överlycklig över att få vara själv hemma med en kompis och leka, utan att lillebror var med och störde.

Medan Erik var hos Jack passade jag på att åka till Sainsbury´s och inhandla helgens mat. Väl hemma igen åt vi en snabb lunch för att sen åka och hämta Erik och därefter åka till simskolan.
De senaste gångerna har inte Erik alls varit inspirerad till att simma. Han är oftast också riktigt trött på fredagar så det märks att han har svårt att hitta motivationen och viljan. Då han nu har simmat sen i höstas och blivit mer bekväm i vattnet tror jag inte att vi fortsätter mer efter den här terminen. Syftet var ju att han skulle tycka om vattnet mer och det har vi uppnått. Däremot har det aldrig varit min (vår) avsikt att få honom att lära sig och simma, vilket läraren verkligen går in för. I Sverige tror jag nog att det hade varit mer utformat som lite plask och lek (vilket jag hade föredragit), medan här är det blodigt allvar. Erik får till och med övningar med sig hem som han ska göra mellan lektionerna för att kunna prestera bättre. Han är 4 år!
Generellt så pressar de barnen betydligt tidigare i åldrarna, de får inte alls vara barn lika länge som i Sverige. Det är lätt att sugas med i hur det fungerar här, det är ofta som man får stiga åt sidan och tänka efter om barnen verkligen behöver det som erbjuds och om de måste vara med på allt.

Nu ska Erik baka chokladbollar till morfar kommer. Morfar landar vid sex ikväll, så vi hinner med lite lek och bus med honom innan det är dags för Jon Blund. Dock har jag lovat Erik att han ska få somna i soffan både ikväll och imorgon då det är schlager.

Här är en skön bild på Alma när hon läser om det nya vårmodet i HM:s katalog. Det ska börjas i tid...

Mamma är lik sin mamma...

Nu har min mamma varit här i mer än en vecka. Ju längre tiden går desto roligare har vi åt våra likheter med hur vi är mot barnen. Röst- och tonläget är precis detsamma!
Häromdagen när jag låg uppe i sängen och vilade hörde jag rösterna från mormor och Erik i köket (sovrummet är precis ovanför köket). Jag låg och småfnissade för mig själv när jag insåg att precis så där måste jag låta.
Efter en stund kommer Erik upp till mig och säger:
- Mamma, jag ska gå upp till toppen av huset (vi har tre våningar).
- Jaså, varför ska du göra det?
- För mormor ska inte vara så himla arg på mig.
- Men varför är mormor arg då?
- För hon säger till mig att jag inte ska ta Almas napp från Alma, men jag vill ta nappen och då gör jag det. Så nu ska jag gå upp till toppen.
Tilläggas bör att mormor var verkligen inte arg (där är det en stor skillnad mellan oss - hon kan inte bli arg på barnbarnen medan jag riktigt kan ilskna till...), däremot sa hon till på allvar, vilket väl i Eriks värld var att hon blev jätte arg :-).

Idag har mormor och Erik bakat bullar. Mormor var riktigt imponerad av Eriks tålamod. I mer än en timme stod han vid bänken och bakade och bakade och bakade... Bullarna blev jätte goda, nu har vi frysen full av goda bullar att kalasa på.

Det blev både kanel- och russinbullar och vaniljbullar!

Ikväll flög KJ till Skottland. Han ska möta upp vår kompis Kristian där som har fått denna resa av Gabriella (sin fru) i 40-års present (jag kanske inte behöver skriva att det är en whiskeyresa). Med tanke på att Kristian även är nybliven tvillingpappa så firar han nog i dubbel bemärkelse :-).
Erik var snäll och skickade med pappa några bullar att smaska på ombord på flygplanet, han flyger med Ryan Air...
När KJ kom hem från jobbet ikväll (han hann hem en snabb sväng innan han stack iväg till flygplatsen), berättade han för Erik att han hade krockat idag. Han och mötande bil hade "snuddat" vid varandra på en smal väg (vägarna är otroligt smala här, det känns nästan som att man kör ute vid kanten för att få plats), så att bådas backspeglar hade blivit förstörda (enligt KJ var det den 70-åriga gubbens fel och enligt honom var det KJs fel...). Erik var väldigt fascinerad och följde med pappa ut till bilen och lyste på backspegeln med ficklampa för att se ordentligt. När KJ sen ska åka iväg till flygplatsen säger Erik:
- Hejdå pappa, kör försiktigt för annars kanske du krockar igen!
Jag själv tycker verkligen det är så kul att det är KJ och inte JAG som råkar ut för detta! KJ har nu varit med och ett par småincidenter med bilen (och jag ingen!), så OM det händer mig något nu kan jag ta det med godan ro!

Nu har mamma precis lagt barnen (bortskämd blir jag!) och själv ska jag nu slå mig ner i soffan och titta på ER!

Aktiv dag!

Nu är det bråda dagar när mormor är här och jag blivit friskförklarad :-)!
Igår hade vi grått och regnigt väder så vi åkte upp till Milton Keynes och strosade nästan 5 (!) timmar i varuhuset. Tilläggas ska dock att det var säkert bara fem-sex affärer som vi gick in i, resten av tiden ägnades helt åt Erik och Alma!
Vi var ju heller inte de enda barnfamiljerna som hade åkt dit när det var lov och dåligt väder...
Första affären vi gick in i var såklart HM (sen jag flyttade utomlands har jag blivit ett litet HM-freak, jag kan "törsta" efter svenska kläder och svensk design!). Erik och Alma fick nya vårjackor av mormor och morfar (tack!).


Alma i sin nya jacka. Eriks skinnjacka är inte ny men de tuffa jeansconversen (mormors kommenter; "men var är snörena?") inhandlades samt Batmankepsen (som han valde själv). Kepsen blev genast en favorit och lämnade inte Eriks huvud under hela dagen. Även vid dagens frukost skulle kepsen vara på, det kändes som att jag helt plötsligt hade blivit en tonårsmamma...


Eriks nya jacka och ytterligare en keps (som jag valde...).

Inne på HM sprang vi in i en annan svensk mamma med sina barn. Hon var väldigt igenkännande då hon bloggar på Mama´s hemsida. Jag hälsade på henne och sa att jag följer hennes blogg. I dagens inlägg av henne kan man läsa att hon träffade MIG på HM, så nu har man blivit en kändis... :-)

Lunchen intogs efter Eriks önskemål på Mc Donald´s. Som man kunde räkna ut så var det fullständigt kaos därinne. Det är ju verkligen inte för lugnet man går dit, och inte för maten heller för den delen... Erik tycker ju dock att det är roligt och gott och de få gångerna om året som vi är där kan man ju faktiskt stå ut med det.
Efter lunchen strosade vi vidare och kom nästan direkt till ett marknadsstånd som sålde lösgodis. Erik tyckte det var jätte spännande då han nästan aldrig har sett det. Det existerar i stort sett inte lösgodis alls här (det är likadant i Frankrike), de enda gångerna som man kan hitta det är just vid lite speciella tillfällen. Erik plockade en liten påse som nu ligger i skafferiet och väntar på att det ska bli lördag.
Därefter var det dags för nästa attraktion, då det som sagt är lov här så hade de inne i gallerian blåst upp en hoppborg och en rutchkana samt ställt in några små karuseller. Erik valde hoppborgen då rutchkanan såg för läskig ut då det var en gigantisk tupp som satt högst upp på toppen, och karusellerna var för mindre barn. Efter att han hade hoppat en liten stund kom det fram en hysterisk mamma och frågade mig om jag hade en son i randig tröja. Då jag (Erik) inte var skyldig letade hon vidare bland föräldrarna som stod där tills hon hittade dem. Då skällde hon ut dem och sa att deras son hade minsann puttat hennes son där inne och att han inte skulle göra så. Föräldrarna såg lite smått chockade ut efter detta påhopp och gick fram till sin lille son som fick be om ursäkt till den hysteriska kvinnans son.
Barnen var ju i en hoppborg, vad tror man kan hända?! Det är klart att barnen ramlar och snubblar på varandra! Det här tycker jag är typiskt England och engelska mammor. De är väldigt överbeskyddade mot sina barn och det ska minsann talas om när andras barn har gjort fel. Snacka om att vara curlingmorsa, hur ska deras stackars barn klara sig när inte mamma är med och beskyddar dem?!
Efter hoppningen bar det av till glassbaren, mjukglass med strössel stod på menyn. Både Erik och Alma åt med glada miner och därefter var det inga problem att valla dem lite bland affärerna :-). Sista stoppet blev såklart i legobutiken där Erik gjorde egen legogubbe och tog med sig hem (han håller stolt upp den på kortet ovan).
Jag behöver väl knappast skriva att barnen sov gott i bilen på vägen hem...

Glädjens dag!

Återbesöket hos läkaren idag var positivt!
Mitt värde av trombocyter var nu uppe i 125, vilket betraktas som normalt. Man ska ha ett värde på mellan 150-400 miljarder trombocyter/liter. Dock betraktas även 125 som okej, skulle jag nu behöva någon form av operation är det inget som är allvarligt.
Jag känner mig så lättad och glad! Jag har dock de senaste dagarna känt mig väldigt pigg och mer eller mindre normal, så det hade känts väldigt konstigt om inte värdet hade stigit.
Läkaren hade inga restriktioner att ge mig, så nu kan jag springa, hoppa, ramla, springa på löpbandet och dricka vin hur mycket jag vill! :-) Hon påpekade dock att om jag skulle bli gravid var jag tvungen att i ett tidigt skede ta kontakt med dem för en uppföljning under graviditeten. Jag bemötte dock kommentaren med hopefully not... (ja, KJ var med och han sa faktiskt inget!)

Denna vecka (som vi hade planerat att vara i Sverige) har Erik half term break, vilket motsvarar vårt sportlov. Varför det heter half term är för att det är just mitt i terminen då spring term slutar 6 april (därefter börjar summer term).
Så alla barn är nu lediga och det är fullt med aktiviter att välja mellan. Vi själva tar det dock väldigt lugnt. Vi hade ju dels inte planerat att vara här plus att jag själv tycker inte om att ha hela lovet uppbokat med aktiviteter och tider att passa. Det är ju det som är själva syftet med lov; att ha det lugnt och skönt, njuta av ledigheten och ha tid att umgås.
Eriks simlärare tyckte att Erik (och de andra barnen i gruppen) skulle gå på simskola VARJE dag denna vecka. Under half term break erbjuder de barnen simskola varje dag med start klockan 9! Hua, njutningen med lovet försvinner ju direkt om alla ska vara påklädda och klara till den tiden varje morgon...

Idag har vi inte bestämt vad vi ska hitta på. Erik tycker verkligen det är jätte mysigt att vara hemma och leka med mormor och få 100% uppmärksamhet hela tiden. Fia med knuff går varmt här hemma...
Imorse när han skulle gå upp och väcka mormor (som dock redan var vaken) skulle han ha med sig hagelbössan upp. Han skulle skjuta mormor så att hon skulle få en kula i foten... Därefter lekte han att mormor var en råtta som han skulle skjuta på...

I söndags sa jag till KJ att jag känner på mig att denna vecka blir glädjens vecka! Så efter dagens positiva läkarbesök väntar vi nu bara på att få skriva kontrakt på det nya hus som vi vill hyra (mer om det när det är klart). Vi håller tummarna och hoppas, det skulle vara skönt att ha det ur världen också!

Tigerkaka!

Nu har morfar flugit tillbaka till Sverige och mormor är kvar här och håller ställningarna. Även om jag känner mig relativt pigg så är det skönt att ha back up fram till att jag känner mig lite piggare. Jag känner mig inte speciellt sovtrött men däremot kan jag känna mig lite matt och yrslig.
Idag när jag låg och vilade efter lunchen bakade KJ tigerkaka med Erik och Alma. När jag kom ner i köket såg det ut så här...


När KJ hör mina steg i trappan viskar han till barnen "nu får jag nog lite skäll av mamma..."


Alma tyckte det var så gott och roligt att få sitta alldeles själv och kladda och äta, hon grät floder när bunken togs bort från henne... (Tack faster Frida för det fina förklädet, här har du bildbeviset!)

När kakan var färdig tog vi en promenad ner till kanalen. Det var riktigt milt och skönt ute, nu är den riktiga våren nära!
Mormor följde dock inte med ut, hon stannade kvar hemma och tittade på SVT:s serie av Jonas Gardell "De halvt dolda". För er som inte har sett den - se den! Den ligger ute på SVT:s hemsida några dagar till.

Som jag tidigare har skrivit har ju även Alma en viss förkärlek till att klä ut sig. Det här var dagens outfit!

Dagens utflykt - St. Albans

Idag har vi mött våren i St. Albans. Tänk vad lite sol och ett par grader varmare kan få en att må så mycket bättre!
St. Albans är en väldigt trevlig och mysig stad som ligger knappt 30 minuter härifrån. Den är betydligt större än Berkhamsted, det är många som bor där och pendlar (precis som här) till sina jobb i London.
Varje lördag har de flesta städerna, stora som små, egna torgmarknader. De säljer alltifrån ekologiskt odlade grönsaker och frukt, färskt bröd, kryddor, leksaker, tyger, till väskor och kläder. Idag fyndade jag (vi...) en vaxduk till köksbordet och ett väldigt fint vårtyg till nya kuddar.
För er som inte vet fick jag en symaskin av min älskade man i julklapp (obs! till hans försvar var det det enda som stod på min önskelista :-)). Så nu har jag fått mersmak till att skapa mina egna kreationer, som än så länge har sträckt sig till att sy kuddfodral...
Det är verkligen inte min grej att sy... Men, någon gång ska man börja (eller?!) och när man väl är färdig blir man ju mäkta stolt!

När vi väl hade parkerat bilarna i ett p-hus, som för övrigt var precis fullproppat med bilar, hamnade vi bredvid en engelskregistrerad SAAB 9-3 kombi. Barnfamiljen som stod och packade ur sina barn ur bilen visade sig vara svensk och hade bott här i TVÅ veckor! Karolin och Sven (som de hette) är i vår ålder, har en son på drygt två år och en dotter på sju veckor. De bor i Harpenden (en stad ca 20 minuter härifrån, som vi själva tittade lite på när vi flyttade hit). Sven jobbar på Mölnlycke i Dunstable (också här i närheten) och det visar sig att vi alla kände en svensk familj som bodde här i Berkhamsted tidigare. Vad världen är liten!
Vi bytte telefonnummer och lovade höras. De var väldigt trevliga och det var riktigt kul att träffa dem. Jag sa till KJ att Karolin var lika vilsen som jag var när vi kom hit. Helt otroligt att det har gått ett helt år, nu är man själv den som har erfarenheten, umgänget och är mer eller mindre "expert" på det engelska livet :-)!

Även om man kanske inte är ute efter att enbart ha ett svenskt umgänge så är det otroligt skönt att umgås med svenskar! Engelsmännen är väldigt trevliga och det är verkligen inte mycket som skiljer oss åt. Men ibland kan det vara riktigt skönt att bara få vara "svensk" och inte tänka så mycket på att det man gör kanske missuppfattas, maten som bjuds kanske är helfel osv.
När vi flyttade hit var vi flera svenska familjer här. Nu har de flesta antingen redan flyttat eller är på gång att flytta så nu behöver vi fylla på lite med svenskar i bekantskapskretsen!

Nu har KJ och mormor (min mamma) lagat middag. Det vill säga, KJ har fixat maten och mormor har fått diska upp... Till middag bjuds det ankbröst, chèvrepaj (alldeles underbart recept som kommer från KJs mamma) och getostsallad med strössel (även det från Kerstin). Middagen ska avnjutas tillsammans med schlager och kanske lite, lite rött vin för min del.
Jag har haft en två-timmars vila nu på eftermiddagen medan barnen har skrattat och busat slut på morfar!

Veckan som varit...

Nu har våren äntligen kommit till Berko!
Även om vi fortfarande har en hel del snö kvar i vår trädgård så kvittrar fåglarna, solen skiner och dagarna blir nu bara varmare och längre.
När det har varit så här dåligt väder som vi har haft det, så uppskattar man verkligen det vardagliga. Bara att få skjutsa Erik till skolan och till fotbollen och att få åka till mataffären och handla känns helt plötsligt fantastiskt roligt och nästan lite pirrigt! :-)

De senaste dagarna har jag även fått bekanta mig med den engelska sjukvården. Vilket jag visserligen delvis hade upplevt tidigare, då framförallt Erik har åkt på lite mindre allvarliga sjukdomar.
Den här gången fick jag dock äran att även besöka det riktiga sjukhuset som ligger i Hemel Heampsted (där KJ jobbar), ca 1 mil härifrån.
Som barn hade jag en blodsjukdom som heter ITP. Vilket med en enkel förklaring innebär att min kropp äter upp nästan alla trombocyter, trombocyterna gör att blodet koagulerar sig. När man har en väldigt låg nivå uppstår det lätt blödningar, vilket kan vara mer eller mindre livsfarligt om det är ett inre organ som brister.
Senaste gången jag hade den var jag 15 år så det var ju ett tag sen... Jag har inga som helst trevliga minnen från denna sjukdomstid, så det var med stor förskräckelse som jag i måndags morse upptäckte blodutgjutelser på delar av kroppen. Jag förstod med en gång att min trombocytnivå inte var okej.
Precis som i Sverige tar man här först kontakt med sin läkarmottagning som man tillhör. Därefter skickar de en remiss (om det behövs) till sjukhuset.
Mitt värde var extremt lågt och jag fick därför en tid hos hematologen på sjukhuset. I onsdags var vi där, mina föräldrar flög på några timmar in från Sverige för att hjälpa till med barnen, jag hade mer eller mindre ställt in mig på att få stanna på sjukhuset. Resultatet var fortfarande lika lågt men samtidigt hade det inte blivit sämre. Då jag heller inte har några blödningar fick jag därför åka hem med restriktionerna att vid en eventuell blödning eller en elakartad huvudvärk snabbt ta mig in till sjukhuset.

Det som i mitt fall troligtvis har utlöst det hela är magsjukan vi hade för ett par veckor sen, plus att vi alla blev förkylda efter det. Det läkarna tror är att ett riktigt aggressivt virus har slagit ut mitt immunförsvar och därmed har denna sjukdom kommit tillbaka.

En fördel med att bo i ett land med betydligt fler invånare är att här blir ju därmed sjukdomarna mer vanliga. I Sverige är denna sjukdom så ovanlig att nästan ingen känner till den. På 100 000 barn är det 5 som drabbas (tack för det!) och en allmänläkare på en vårdcentral måste arbeta två arbetsliv innan han får ett sånt här fall.
Här däremot kände både min allmänläkare till det samt att specialisten på sjukhuset var väl insatt och kunde därmed lugna mig.

Förutom att jag känner mig ganska trött känns det nästan som vanligt.
Visar det sig att mitt blodvärde inte har stigit nästa vecka när jag träffar läkaren, börjar de eventuellt medicinera mig med cortison. Vilket jag helst undviker, så jag hoppas att det har vänt av sig själv.
Jag har inga restriktioner på vad jag får göra, mer än att vila och att försöka undvika att ramla och slå mig. Så ikväll, efter min numera dagliga eftermiddagslur, ska vi alla gå och sätta oss på en trevlig restaurang och avnjuta en god middag. Därefter tänkte vi avsluta dagen med kvällens avsnitt av På spåret och sen ladda inför morgondagens schlager!

Birthdayparty!

Idag hade vi ett uppdrag; Erik skulle gå på Graces kalas!
På grund av rådande väder har det inte varit någon idé att planera så mycket utan man får ta dagen som den kommer.
Just nu känns det som att helgerna går ut på att skjutsa runt vår 4-årige son på alla roliga tillställningar som han är bjuden på. Förra veckan var det Davids kalas, idag var det dags för Graces och nästa söndag (som han inte kan gå på då vi flyger till Sverige) är det Brackens tur.
Grace hade ett gymparty(!) på ett Sports Centre i Chesham. Det var runt 15 barn som var bjudna så det gick ganska livat till. Dock valde både jag, Sonja (Jacks mamma) och flera med oss att lämna pojkarna där och plocka upp dem igen när kalaset var slut.

Det här med kalas är ett helt projekt i sig och det krävs nästan en heltidshemmavarande mamma för att kunna styra upp allting... Jag tycker själv att det är väldigt överdrivet. Barnen är ju trots allt bara fyra år (Erik hade också ett stort och i mitt tycke ett litet väl påkostat kalas men man får försöka ta seden dit man kommer). Vad hände med jag-bjuder-hem-mina-kompisar-på-tårta-och-leker-lite-lekar?!
Oftast har man inte kalaset hemma utan antingen som idag på ett gym, på en restaurang, i en simhall (poolparty) eller på ett lekställe (typ Kidszone). Om man har kalaset hemma så finns det oftast också en inhyrd clown, trollkarl eller funny man som barnen kallar honom.

Den stora skillnaden mot ett svenskt barnkalas, är nog ändå att barnen inte äter tårta på kalaset. En tårta finns och det tänds ljus i den och man sjunger för födelsedagsbarnet som sen får blåsa ut ljusen. Men därefter tar man bort tårtan, skär den i små bitar, virar in bitarna i servetter och skickar med varje barn en liten tårtbit hem.
Varje barn får också en partybag som idag innehöll ett väldigt fint spel, legosoldater, godis, kex också tårtbiten. Utöver detta så äter barnen oftast sandwichs (snittar), chokladkakor, kakor och snacks i form av korvar och ost på själva kalaset.
Så inte nog med att man ska betala för själva platsen där kalaset ska vara, det ska vara snacks, tilltugg och dryck på kalaset samt tårta och små egendesignade partypåsar som ska skickas med hem till varje barn. Samtliga av de kalas som Erik har varit bjuden på (inkl hans eget) kostar 150 pund och uppåt. För ett BARNKALAS?! Utöver detta så ska man ju gärna köpa lite paket till sitt barn också...

Mammorna går verkligen helhjärtat in för detta! Papporna är mest som vilsna höns på sitt barns kalas och gör det som de blir tillsagda.
När Erik hade sitt kalas kunde ju jag och Alma oplanerat inte vara med och oj! vad mycket uppmärksamhet KJ fick när det visade sig att han skulle hålla själv i kalaset!
Efteråt var mammorna helt saliga över denna PAPPA som hade grejat det här utan sin frus närvaro. Det var flera som sa till KJ att "min man hade aldrig klarat av det här". Jag fick efteråt höra så många fina kommentarer om Eriks pappa...
I mitt tycke är det så att de engelska papporna skulle visst greja det här MEN mammorna vill inte släppa in dem, för då innebär ju det att de inkräktar i mammans värld och det är ju hon som är hemma med barnen...


Bilden är från Eriks 4-årskalas i november förra året. Kalaset hölls på restaurang Pizza Express (barnen fick göra sina egna pizzor), med pirattema och inhyrd trollkarl...

Den engelska journalistiken

Idag var det min morgon att gå upp med barnen. Vi kör stenhårt med att få sova ut varsin morgon när det är helg. En otrolig lyx att unna sig mitt i småbarnslivet... Vi är nog trots det rätt skonade denna gång (med Alma). Vi kan än idag dra oss till minnes när Erik var liten och vaknade mellan fem och sex VARJE morgon. Alma däremot har aldrig fått för sig att vakna före sju, vilket känns i jämförelse med Erik, som rena rama förmiddagen när man går upp.
Den bästa tiden var ändå för oss i Frankrike där vi hade dessa härliga mörkläggningsjalusier. Oj, vad vi sov! Det gick ju att "lura" barnen hur enkelt som helst, inga problem att få dem att sova till nio. Lovely!

En lyx man kan unna sig när man går upp själv med barnen är att få egen tid till att läsa tidningen och dricka en kopp kaffe. Barnen är ju som piggast efter frukost och har inga som helst problem att leka själva/tillsammans medan man själv njuter av läsandet.
En sak som slog mig imorse är att journalistiken och medias syn på att skriva om händelser är helt annorlunda här i jämförelse med Sverige. I Sverige är vi ju väldigt restriktiva med att skriva ut namn och publicera bild på de personer som artikeln handlar om. Här är det precis tvärtom, det spelar ingen roll om det är en person som är misstänkt för något eller om det är ett tragiskt dödsfall, fullständiga namn och gärna bilder/fotografier publiceras direkt. I The Sunday Times idag kan man läsa om en liten bebis (3 månader) som igår tragiskt blev ihälbiten av sin mormors hundar. Idag när artikeln har publicerats är det en bild tagen på pojken i tomtedräkt och bredvid ett brudfoto på pojkens föräldrar. Inte nog med att det är en fruktansvärt tragisk händelse, de väljer även de sockersötaste bilderna. Osmakligt!
Det är inte ofta som man tänker på att man bor i ett land som har 60 miljoner invånare. Däremot slår det en just när man läser tidningen. För någon vecka sen var det en pytteliten artikel om en nyfödd bebis som hade lämnats övergiven på gatan. En sån artikel hade skapat stora rubriker och löpsedlar i Sverige. Här händer tyvärr sånt så ofta så det går inte att skapa en stor nyhet av en sån händelse.
Efter det tragiska dödsfallet med Baby P här i England, har det på senare tid skrivits väldigt mycket om just barnuppfostran och barns livstil i England. Stora undersökningar har visat att barnen i England är de barn som mår sämst i hela Europa.
Det är dock inget som vi själva har sett något av eller upplever som något problem alls här där vi bor. Tvärtom så läggs det oerhört mycket fokus på barnen och på att de ska få en bra start i livet. Som jag tidigare har skrivit så väljer de flesta föräldrarna att en av dem (oftast mamman) stannar hemma de första två-tre åren med barnen (får de flera barn så stannar mamman hemma till det yngsta barnet har uppnått denna ålder). Då barnen uppnår obligatorisk skolålder vid 4-5 års ålder, prioriterar verkligen familjerna de här första åren då de vet att barnen inom en väldigt kort framtid är inne i skolsystemet.
Som jag även tidigare har skrivit så vet vi att vi bor i ett av Englands bättre områden och att det (tyvärr) är få förunnat att ha det så här.
En stor baksida med UK!

More snow...

En bild säger mer än tusen ord (bilden är tagen från vårt gästrum med utsikt mot vår baksida och fårhagarna)...
Som ni ser så är det ingen förändring (när det gäller vädret) i sikte. Imorse vaknade vi alla och hoppades in i det sista att vi skulle kunna ta oss till jobb och skola. När regnet sen övergick till stora snöflingor, insåg vi att det bara var att sjunka ner i soffan igen och än en gång stanna inomhus. KJ skulle egentligen ha åkt upp till Leeds idag, men fick skjuta det på framtiden och jobba hemifrån istället.
Det börjar kännas som att vi mer eller mindre är fångar i vårt eget hus :-). Riktigt så illa är det inte och vi är enormt tacksamma för att vi har gångavstånd till affärerna i stan.

Egentligen har vi, som jag tidigare skrivit, inte enormt mycket snö. Men då det knappt existerar plogmaskiner och vinterdäck så stannar allting verkligen upp. Nu på eftermiddagen gick vi alla ner till stan för att komma ut lite. Många affärer var stängda och det var nästan lite spöklikt över stan, knappt några bilar på gatorna och bara ett fåtal tappra fotgängare som pulsade fram i snöblasket.

För att fördriva dagen har vi (igen) bakat lite. Erik valde att göra chokladbollar till sitt och Almas fredagsmys, själv bakade jag en chokladkaka men en mer vuxen variant med konjak.


Vi bockar nu av denna dag som nummer 5 med snö och håller tummarna för att det mesta smälter bort under helgen.


Lite mysigt är det iallafall...

Dagen i bilder

Som jag tidigare skrev bakade Erik och jag bröd idag. Här rör Erik febrilt i bunken, ända tills han själv säger; mamma nu är jag så trött i armen så jag orkar inte mer!


Stor koncentration vid utbakningen...


Det godaste av allt, var ändå för vissa att slicka bunken... Jag själv är precis som Erik, ett riktigt kakmonster men att slicka degbunken från ett brödbak hör inte till min egen favorit.


Här är det färdiga resultatet! Tébröd från Australien heter bullarna och innehåller mjöl, salt, mjölk, bakpulver, havregryn, crème fraiche, sirap och solrosfrön. Självklart är de bakade på torrjäst... Jag börjar faktiskt tycka att det är riktigt bra nu :-)


När vi kom hem från vår lilla promenad till doktorn fikade vi semlor, vilket var årspremiär för oss alla!


Årspremiär för oss andra och livspremiär för Alma! Hon fullkomligt älskade semlan och fick äta hela alldeles själv (obs! Jag bakar alltid minisemlor). Det här med att man först kan ta av locket behövdes liksom inte sägas...


Erik skulle ha sin semla med bara grädde och florsocker på locket. Dock föll det ändå inte den unge herrn i smaken. Han tappade intresset ganska snart och gick och hämtade en banan istället. Hans kommentar var, "mamma, varför ska vi bara fika det här"...


Efter fikat tog KJ och Erik på sig och gick ut och byggde Berko´s största snowman! Idag var det riktigt bra kramsnö, som ni kan se...


Erik i djup koncentration...


Stenarna som Erik har satt dit som ögon, har han själv plockat ute och tagit in och tvättat (dock ej till just detta ändamål). Han blev överlycklig när de passade till hans snowman


Denna skyddsmur byggdes också, ifall det skulle komma pirater in på tomten.

Nu sover Erik och Alma, KJ har just lagat middagen färdig och en flaska vin är öppnad; DET är torsdagslyx!

Mera snö!

I natt har det kommit ännu mer snö, så nu är alla skolor stängda igen och vägarna är mer eller mindre igensnöade. Både KJ och Erik är alltså hemma idag och förgyller Almas och min vardag. Det känns dock mest som att de inkräktar på vårt liv och våra rutiner :-)!
Alma ligger just nu och sover och Erik och jag bakar bröd (degen är på jäsning). Ibland kan vi bli otroligt sugna på "vanligt" svenskt bröd, och då menar jag inte Skogaholmslimpan utan hembakat frukostbröd. I jämförelse med Frankrike har England mer bröd att välja på i butikerna. Frankrike är ju dock oslagbara när det gäller sitt alldeles nybakta bröd hos bagerierna, som vi mer eller mindre inhandlade dagligen.
Engelsmännen har ju en förkärlek till franskbröd (!) i alla dess former och sorter. Jag överdriver inte om jag säger att det finns säkert bröd från ett 20-tal bagerier att välja från, och varje bageri leverar minst 2 sorter. I jämförelse med den svenska formfranskan så slår engelsmännen oss stort. Dock är det ju som sagt en viktig del i deras liv så de ska ju vara bra på det.

KJ läste i tidningen att igår hade många engelsmän åkt till affärerna för att bunkra upp inför dagens snöfall (därav att det var så mycket folk på Sainsbury´s). Precis som jag hade upplevt det, tog många varor slut och hyllorna gapade tomma. De hade dock inte handlat i tron om att de själva inte skulle kunna ta sig till affärerna på mycket länge, utan för att affärerna inte skulle få leveranser i tid (då lastbilarna har svårt att ta sig fram på vägarna).
Det finns ju rätt mycket som man kan oroa sig för... Jag tror ju knappast att vi kommer att gå svältdöden till mötes under dessa snötäckta dagar...

I eftermiddag ska Erik till syster Lucy för att få sin obligatoriska 'pre-school booster', ett vaccin som samtliga 4-åringar tar här i England. Som tur är har vi gångavstånd till vårt läkarhus så vi slipper slira oss fram på vägarna.

En vanlig onsdag i Berko

Idag har vi haft en helt vanlig dag här i Berkhamsted, det vill säga ingen har varit sjuk och livet har återgått till det normala!
KJs dag kanske inte var sig lik då han idag klädde sig i jeans och t-shirt (Erik tyckte det var väldigt konstigt att pappa inte tog på sig skjorta och slips...) och skulle vara med och städa lagret på jobbet. Det har sin baksida att vara chef... Erik har varit i skolan och träffat alla kompisar igen. Skolan var öppen igår men det var inte så många elever som hade tagit sig dit. Alma och jag höll oss hemma på förmiddagen så att hon skulle få sin just nu välbehövda sömn i lugn och ro. Jag tror dock att hon saknade Erik rejält (han har ju varit hemma i fyra dagar nu) och var väldigt klängig och nästan lite rastlös. Så på eftermiddagen blev det en utflykt till Sainsbury´s för inhandling till veckans matsedel.
Idag åkte vi till Sainsbury´s i Cheshem. Jag brukar variera mig för att göra vardagsbestyren lite roligare :-), men idag bestämde jag mig för att aldrig åka dit igen. Denna mataffär är betydligt mindre än den i Hemel men ändå tillräckligt stor. Dock är parkeringen till affären en allmän parkering, så där ställer sig även alla som har ärenden på stan. Idag var det proppfullt när vi kom och just det blir jag ganska sur över; att behöva åka och leta parkering och köa, för att en vanlig onsdag handla lite mat. Så det var det första jag blev irriterad på... när vi sen kom in i affären var det mycket som var ouppackat och inte fanns. Och när jag ändå var på det lite mörkare humöret insåg jag även att folket som var där och handlade var väldigt sunkiga och otrevliga. Så nu blir det som sagt ingen mer resa dit!
En sak som dock är ganska bra med den affären är att den ligger åt samma håll som Eriks skola. Så på vägen tillbaka plockade vi upp Erik innan vi fortsatte hemåt. Alma tycker det är så roligt att få följa med och hämta Erik. Jag tror att hon njuter väldigt mycket av att få så mycket uppmärksamhet av allt och alla när hon är med. Då det även idag har varit snö på backen och kallt så har Alma haft på sig Eriks vinterkängor som han hade när han var i samma ålder (då vi bodde i Sverige). Oj, vad alla har kommenterat dem och undrat var de kommer ifrån. Med de kängorna, sin rosa vinterjacka och farmors fina stickade mössa och halsduk blev Alma helt plötsligt en liten modedocka som var helt rätt klädd för dagens väder! Det är absolut inget speciellt med kängorna, varenda unge i Sverige har likadana under vintern. Men här går ju alla i gympaskor året runt och när det blir så här kallt som det har varit nu tar man på sig gummistövlar, gäller både barn och vuxna (och Erik).

Nu har Erik och Alma bjudit in mig till Eriks rum på en picknick och sen är det dags för dusch, barnprogram och middag!

Eurovision

På lördag börjar Melodifestivalen i Sverige. Som utlandssvensk har det blivit en stark (mest för mig...) tradition att följa uttagningarna. När vi bodde i Frankrike var våra gemensamma schlagerkvällar med familjen Andersson/Marte ett krav från Malins och min sida. Jag kommer verkligen att sakna det när jag (vi) sitter här på lördag med chips- och godisskålarna på bordet och skrattar mig (oss) igenom bidragen. Miss you Malin!

Här i UK har uttagningen till Eurovision redan avslutats. I lördags var det sista uttagningen och jag ringde och röstade på Jade, som också vann!
I år har de helt gjort om uttagningen här. Britterna var otroligt frustrerade och irriterade efter förra årets schlager och hotade till och med att dra sig ur. Men nu har de uppenbarligen ändrat inställning och hämtat nya krafter.
Sir Andrew Lloyd (väldigt känd musikalkompositör, teater- och filmproducent) har tillsammans med Graham Norton valt ut 6 stycken artister/grupper som har fått sjunga och tävla i TV. Dessa artister har man sen under varje program kunnat ringa och rösta på. I lördagens program var det tre artister/grupper kvar och vinnaren blev alltså Jade.


Jade kommer i Eurovision Song Contest att framföra en specialskriven låt av Andrew Lloyd. Den låten har man inte fått höra ännu. Jag vet inte om BBC kommer att fortsätta att sända program innan den stora tävlingen eller om det blir först då som man får höra henne sjunga låten.

Graham Norton (som tillsammans med Andrew Lloyd valde ut artisterna) är den nye programledaren i UK för Eurovision. Han tog över efter Terry Wogan som efter mer än 30 år som proglamledare tröttnade och valde att sluta efter 2008 års tävling.

Under de svenska deltävlingarna så tror jag tyvärr det är så att man inte kan ringa och rösta från utlandet. Men när det verkligen gäller i den stora tävlingen ska jag lägga min röst på Sweden (om jag orkar hålla mig vaken...). Ännu en fördel med att bo utomlands!

Härlig vinterdag!

All snö är fortfarande kvar på backen men idag är det strålande sol och ingen nederbörd på väg ner. Med andra ord en riktigt härlig vinterdag!
Det mesta verkar rulla på som vanligt nu, även om det fortfarande är många skolor som är stängda. KJ åkte till jobbet imorse och kom fram helskinnad (tack och lov). Rapporten från honom ljöd att det var riktigt halt på vissa ställen, men alla tog det verkligen lugnt och det gick inte i mer än 10-20 mph (knappt 30km/h).
Vägverket har varit ute och vräkt ut salt under gårdagen och stora delar av natten, så vägarna är relativt fina nu.
Erik är hemma från skolan idag med. Vi är alla helt friska, men med tanke på smittorisken håller han sig hemma till imorgon.
Dagens plan är att tvätta, skura och städa upp efter oss sjuklingar. Efter lunch har vi tänkt att gå på en promenad ner till kanalen och mata svanarna och ankorna. Som Erik sa, de är säkert jättehungriga nu när det är så kallt och is på vattnet.

Igår lyckades Alma ståendes snubbla mot vårt stenbord (soffbordet). Tur i oturen slog hon inte i tänderna utan lyckades "bara" slå håll på insidan av läppen. Troligtvis satte hon tänderna i läppen när hon slog emot bordet.
Efter lite blod, tårar, tröst och en frusen korv mot läppen för att få ner svullnaden gick det över. Dock måste det har gjort ont när hon åt för framåt kvällen vägrade hon att äta något mer. Så inte nog med att hon inte hade haft någon vidare aptit under magsjukan, nu kunde hon inte äta för att det gjorde ont under läppen.
Tur att det finns lite hull att ta av...


Som KJ sa, nu ser du ut som morfar, Alma (fast dock utan snus...)!
Spöknattlinnet är en present från mormor. Alma gillar det skarpt och pekar själv på spökena och formar munnen till en ring och säger "oooo"


Alma poserar glatt med den svullna läppen. Humöret var det iallafall inget fel på!

Idag verkar det onda har lagt sig då frukosten intogs med god aptit.

Snökaos?!

"Chaos after huge snow blanket hits UK" är huvudrubriken i The Times idag.
Nja, visst är det lite snö på backen men det är långt ifrån det kaos som vi i Sverige skulle kalla snökaos. Dock är det som jag skrev i det tidigare inlägget, inte alls anpassat för detta typ av väder här i England.
Vi har fått 4-5 cm snö på backen, vilket med svenska mått mätt inte är vidare mycket. Här blir det som sagt fullständigt kaos och allt ställs in. Samtliga skolor är stängda (vilket ju är bra för Erik då han ändå är sjuk idag), de flesta arbetsplatser har bara ett fåtal anställda på plats och på radion varnar de om att inte använda bilen mer än i nödfall (vinterdäck existerar ej). Samtliga motorvägar häromkring och runt London är mer eller mindre avstängda efter flera trafikolyckor. Den engelska motsvarigheten till Vägverket har över 600 bilar ute på vägarna för att hjälpa olycksdrabbade bilister. Detta är enligt medierna, det värsta snöovädret som drabbat UK på 13 år. Kul att vi får vara med om det... Vi lyckas verkligen pricka in det sämsta vädret på mycket länge i alla länder som vi bor i... Den enda vintern vi bodde i vårt hus på Krokvägen i Sverige, var det den kallaste och snöigaste vintern på mycket länge. När vi bodde i Frankrike fick vi uppleva den sämsta och regnigaste sommaren på mycket länge och nu snökaos i England.

Vi har iallafall tagit till vara på den snö som har kommit, och varit ute och lekt med barnen i snön. Erik fick leka i gympaskor med dubbla strumpor medan Alma var riktigt varmt påklädd då hon nu kan använda Eriks tidigare skor och kläder som han hade sin första vinter i Sverige.


Tack farmor för barnens härliga stickade mössor och vantar (+ Almas halsduk). De har värmt gott i denna kalla vinter!


Erik gjorde snöänglar för första gången i sitt liv. Men han kunde inte öppna ögonen då solen var så stark...

Vi försökte oss även på att bygga snögubbe och snölykta men det är lite för torr snö för det. Så ett nytt försök får genomföras senare i eftermiddag.


Alma tyckte att det var lite konstigt med snö och satt eller stod mest still. Hon och mamma var de som kastade in handduken först och gick in...


Så här ser snötäcket ut (baksidan på vårt hus)!


På grund av ALL (?!) denna snö fick vi ingen tidning imorse (framsidan på vårt hus)...

Here we go again!

Den längsta dagen i våra liv, så skulle vi sammanfatta denna söndag :-)!
Alma lyckades med att först smitta mig och därefter KJ. Dock kände jag mig relativt pigg idag så KJ kunde med gott samvete vila ut idag.
Man är ju ändå inte riktigt fylld med energi så timmarna har räknats till att vi får bädda ner barnen inför natten och pusta ut själva i soffan. Erik har dock varit en riktigt stor och duktig kille och hjälpt mamma och pappa med både det ena och det andra, nu börjar man få nytta av de små liven! :-) Alma känner sig fortfarande inte helt pigg och har mest gått runt i sin egna lilla värld idag.
Nu har precis Erik blivit välsignad med denna härliga sjukdom, så nu är cirkeln sluten!

Tidigare idag gjorde Erik och jag en liten utflykt ner till Waitrose för att inhandla lite smått till ömtåliga magar.


Erik premiärcyklade hela vägen ner till mataffären. Det gick alldeles utmärkt även om det var lite vingligt på de gropiga gångvägarna.

Vädret har varit riktigt fint hela helgen med mycket sol och fågelkvitter, men riktigt kallt, bara ett par grader. Ett par grader i detta land är som minus 10 i Sverige. Det är väldigt hög luftfuktighet här vilket gör att det blir riktigt bitande kallt. Vi får ständigt höra från engelsmännen att det här är väl ingenting för oss svenskar, men det går inte riktigt att jämföra. Här förväntar man sig heller inte denna kyla vilket gör att man inte har kläder anpassat till det.

Trots sjukdomar har Erik och Alma lekt lite under dagen. Det är riktigt roligt att höra Erik då han nästan enbart pratar engelska när han leker. Det är ju det enda han pratar i skolan så det kommer säkert automatiskt när han är i sin egen lilla värld med sina leksaker.
Vi har fått många glada skratt när vi har "tjuvlyssnat" på honom, framförallt är det riktigt kul att höra det grymt bra brittiska uttalet. I det kan varken jag eller KJ slå honom.


När Erik tröttnade på att Alma tog hans leksaker, hör man hur han mumlar "my naughty little sister"...


Alma tog dock det hela med ro och fick avsluta dagen med en liten glass mot sin ömtåliga mage!