Idag har vi mött våren i St. Albans. Tänk vad lite sol och ett par grader varmare kan få en att må så mycket bättre!
St. Albans är en väldigt trevlig och mysig stad som ligger knappt 30 minuter härifrån. Den är betydligt större än Berkhamsted, det är många som bor där och pendlar (precis som här) till sina jobb i London.
Varje lördag har de flesta städerna, stora som små, egna torgmarknader. De säljer alltifrån ekologiskt odlade grönsaker och frukt, färskt bröd, kryddor, leksaker, tyger, till väskor och kläder. Idag fyndade jag (vi...) en vaxduk till köksbordet och ett väldigt fint vårtyg till nya kuddar.
För er som inte vet fick jag en symaskin av min älskade man i julklapp (obs! till hans försvar var det det enda som stod på min önskelista :-)). Så nu har jag fått mersmak till att skapa mina egna kreationer, som än så länge har sträckt sig till att sy kuddfodral...
Det är verkligen inte min grej att sy... Men, någon gång ska man börja (eller?!) och när man väl är färdig blir man ju mäkta stolt!
När vi väl hade parkerat bilarna i ett p-hus, som för övrigt var precis fullproppat med bilar, hamnade vi bredvid en engelskregistrerad SAAB 9-3 kombi. Barnfamiljen som stod och packade ur sina barn ur bilen visade sig vara svensk och hade bott här i TVÅ veckor! Karolin och Sven (som de hette) är i vår ålder, har en son på drygt två år och en dotter på sju veckor. De bor i Harpenden (en stad ca 20 minuter härifrån, som vi själva tittade lite på när vi flyttade hit). Sven jobbar på Mölnlycke i Dunstable (också här i närheten) och det visar sig att vi alla kände en svensk familj som bodde här i Berkhamsted tidigare. Vad världen är liten!
Vi bytte telefonnummer och lovade höras. De var väldigt trevliga och det var riktigt kul att träffa dem. Jag sa till KJ att Karolin var lika vilsen som jag var när vi kom hit. Helt otroligt att det har gått ett helt år, nu är man själv den som har erfarenheten, umgänget och är mer eller mindre "expert" på det engelska livet :-)!
Även om man kanske inte är ute efter att enbart ha ett svenskt umgänge så är det otroligt skönt att umgås med svenskar! Engelsmännen är väldigt trevliga och det är verkligen inte mycket som skiljer oss åt. Men ibland kan det vara riktigt skönt att bara få vara "svensk" och inte tänka så mycket på att det man gör kanske missuppfattas, maten som bjuds kanske är helfel osv.
När vi flyttade hit var vi flera svenska familjer här. Nu har de flesta antingen redan flyttat eller är på gång att flytta så nu behöver vi fylla på lite med svenskar i bekantskapskretsen!
Nu har KJ och mormor (min mamma) lagat middag. Det vill säga, KJ har fixat maten och mormor har fått diska upp... Till middag bjuds det ankbröst, chèvrepaj (alldeles underbart recept som kommer från KJs mamma) och getostsallad med strössel (även det från Kerstin). Middagen ska avnjutas tillsammans med schlager och kanske lite, lite rött vin för min del.
Jag har haft en två-timmars vila nu på eftermiddagen medan barnen har skrattat och busat slut på morfar!
lördag 14 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar