Bluebells

Vi är mitt inne i blomningen av engelska Bluebells. Under ett par veckors tid kan man åka till närmsta skog och se hela fält fulla med dessa fina blommor.
Redan förra året, då vi precis hade flyttat hit, fick vi höra att detta får man inte missa (vilket vi tyvärr gjorde).
Sagt och gjort åkte vi i söndags upp till Ashridgeskogen, som ligger precis bakom vårat hus.
Ashridge är en gigantisk skog som är väldigt populär att åka till när man bor häromkring. Då inte allemansrätten existerar i England, är allting väldigt välordnat och välmarkerat vart man får gå i skogen. Överallt kan man se skyltar med "public footpath" (eller public footbath som min käre far först trodde att det stod :-)).

Innan vi åkte upp i skogen grundade Erik och Alma med en liten fika i trädgården. KJ hade ju kvällen innan kommit hem från Sverige, och (självklart!) haft med sig en stor burk med farmors mjuka pepparkaka.


Mjuk pepparkaka är det bästa Erik vet i fikaväg. Det finns inget som slår det, eller som han själv sa "farmors mjuka pepparkaka är det godaste som finns. Det finns ingen som kan baka en så god kaka som min farmor".
Det är väl ändå det bästa omdömet man kan få!
Första gången Alma smakade på mjuk pepparkaka föll det henne inte riktigt i smaken (till storebrors stora glädje). Nu har hon dock tänkt om, ni kan ju själva se hur god hon tyckte den var...


Det var inte svårt att hitta "haven" av dessa blommor, de lyste lång väg från vägen.


Det var en riktigt häftig känsla att sitta mitt bland alla dessa blommor. Oavsett åt vilket håll man tittade åt var det lika blått. Det var nästan drömlikt!




Alma och Erik njöt för fullt av alla blommor!
Vi var/är dock väldigt osäkra på om de är fridlysta. Erik fick därför bara tillåtelse att plocka med sig en blomma hem...


Den engelska varianten på blåklocka skiljer sig ganska mycket från den svenska, det är mest färgen som påminner om varandra.




Förutom Bluebells så fanns det ju en hel del annat att titta på i skogen!
Erik tyckte först att det var riktigt läskigt när pappa hjälpte honom upp på den omkullvälta trädstammen. Rädslan byttes dock snabbt ut mot glädje och han ville aldrig gå ner därifrån, till Almas stora sorg... Hon ville ju också klättra som storebror...


Mitt inne i Ashridgeskogen ligger detta helt otroliga slott! Historiskt vet jag inte så mycket om det, men idag är det ett av Englands dyraste college (för vuxna) som man kan gå på.
Tänk att få studera i den miljön, snacka om att bli inspirerad!


När vi kom hem var det dags för KJ att tända grillen. Under tiden bänkade sig Erik och Alma utanför rummet där datorn finns, för att lyssna på den Bamsesljudbok som de hade fått i present av farmor och farfar.
Erik var riktigt intresserad av att hänga med i boken, samtidigt som han lyssnade på sagan ("Bamse och Sjörövarna"). Alma däremot satt mest med för att hon samtidigt fick en liten skål med chips...


Avslutar det lilla bildspelet med denna fina bild på Alma.
Jag bävar för den dagen när hon ska börja klä sig själv...